Djurskyddet allt svårare att nå

Simrishamn Artikeln publicerades
Matz Hammarström, avdelningsdirektör på Länsstyrelsens landsbygdsenhet. Arkivbild.
Foto: Albin Brönmark
Matz Hammarström, avdelningsdirektör på Länsstyrelsens landsbygdsenhet. Arkivbild.

Länsstyrelsens djurskydd har blivit svårare att nå. Telefontiderna är begränsade och möjligheten att anmäla via webben är borta.

En djurskyddsinspektör vittnar också om underbemanning som gör att de inte hinner åka ut på ärenden anmälda av allmänheten.

Djurvännen Catharina G Lundberg är en av de samhällets frivilliga krafter som slagit larm om att djur får lida för djurskyddets bristande resurser.

Att djurskyddet blivit allt svårare att nå bekräftar en djurskyddsinspektör som vill vara anonym. Två timmar om dagen går det att ringa djurskyddet.

– Det är inte bra att vi gjort oss mindre tillgängliga. Folk tröttnar på att ringa, säger inspektören och berättar att länsstyrelsen fått en del klagomål på tillgängligheten.

Djurskyddsinspektören menar också att de ärenden som blir anmälda tar tid att handlägga.

– Vi är ganska underbemannade och har mycket ärenden. Enligt våra direktiv måste vi lägga mycket tid på rutinkontroller och har därför inte resurser att åka på så många anmälningar som vi borde, säger djurskyddsinspektören.

Vad som döljer sig bakom allmänhetens anmälningar kan inte bedömas i förhand.

– Det kan ju vara något allvarligt, men det vet vi ju inte förrän vi är på plats.

Paula Hultgren, tillförordnad chef för länsstyrelsens djurskyddsenhet, anser dock att länsstyrelsen missar få allvarliga händelser.

– Vi får årligen 2 000 anmälningar från allmänheten. Ungefär 600 av dem leder till ett besök av oss. Vi gallrar bort många av anmälningarna som ibland kan bottna i anmälarens okunskap, en konflikt mellan grannar eller något annat som inte har med djurskydd att göra. Vi hinner åka ut på ärenden anmälda av allmänheten, men inte i den utsträckning vi hade velat.

Känt att allmänheten vänder sig till ideella krafter

Att allmänheten vänder sig till ideella krafter i samhället, när de anser att myndigheterna sviker, är ett känt faktum på länsstyrelsen.

– Vi har pratat med flera djurskyddsorganisationer och vet att de får många samtal. Folk vänder sig dit i sin frustration över att inte kunna prata direkt med oss djurskyddsinspektörer. Men vi måste prioritera att vara ute i fält och göra kontroller, för att använda våra resurser på bästa sätt.

Hon poängterar dock att det går att mejla till länsstyrelsen och ringa växeln även utanför de två timmar om dagen som djurskyddets telefontid är.

Någon jour har länsstyrelsen aldrig haft.

– Om det är akuta ärenden utanför kontorstid får man vända sig till polisen. Vi vet att även polisen lider av resursbrist, men någon jour har vi ingen möjlighet att ha själva.

Mer resurser hade hon dock gärna haft.

– Jag kan inte säga att resursbrist är ett akut problem, men om vi hade fått mer statliga medel hade vi kunnat göra ännu mer än vi redan gör, säger hon.

”Om vi ska åka och omhänderta djur måste det stå i proportion till bristerna”

Matz Hammarström, avdelningsdirektör på landsbygdsenheten, förklarar varför möjligheten att anmäla via webben tagits bort.

– Bakgrunden är att regeringen satt mål för hur många normalkontroller vi ska göra hos livsmedelsproducerande djurägare. I Skåne har vi många anmälda ärenden, men det finns inga mål satta för hur många kontroller vi ska göra. Vi tvingas därför göra prioriteringar och för att nå våra mål måste vi prioritera normalkontrollerna.

Länsstyrelsen har därför valt att begränsa kanalerna för allmänhetens anmälningar.

– Vi får en högre kvalitet på anmälningarna om vi tvingar folk att ringa istället för att fylla i ett webbformulär. De webbaserade anmälningarna ledde till många obefogade kontroller eftersom informationen var bristfällig.

Vill ha mer resurser från staten

Kritiken mot djurskyddet handlar också om att djurägare får för många chanser att rätta till brister i sin djurhållning.

– Vi har ett krav på oss att arbeta rättssäkert. Om vi ska åka och omhänderta djur måste det stå i proportion till bristerna, säger Matz Hammarström.

Han anser att länsstyrelsen använder sina givna resurser på rätt sätt. Han håller dock med om att mer resurser hade gjort att länsstyrelsen kunde arbeta annorlunda.

– Vi skulle vilja ha mer resurser från staten så att vi kunde göra både fler normalkontroller och kontroller till följd av anmälningar.