Efter smitningsolyckan: Jonas Hägg glad att han bara blev blåslagen

Gärsnäs Artikeln publicerades
En bit av en lykta från bilen som körde på Jonas Hägg.
Foto: Emma Lawesson
En bit av en lykta från bilen som körde på Jonas Hägg.

Han hörde bilen närma sig. Plötsligt smällde det till och han och cykeln fick en flygtur ut i diket. Medan bilisten som kört på honom försvann vid horisonten stannade flera andra bilister för att hjälpa. Jonas Hägg kommer sent att glömma lördagens hemfärd från jobbet.

I 15 år har Jonas Hägg cyklat de nio kilometerna till och från jobbet på Häggs Livs i Gärsnäs. Sex dagar i veckan, i alla väder. När lördagens arbetspass var över svingade han sig därför upp i sadeln och trampade hemåt.

Klockan var strax efter 17 och Jonas Hägg hade kommit en bit utanför Gärsnäs. Solen hade gått ner och det var mörkt längs landsvägen.

– Jag hörde motorljudet bakom mig. Bilen kom ganska sakta. Sen bara smällde det till. Jag hörde mig själv skrika. Det är det jag minns tydligast, berättar Jonas Hägg, som rejält mörbultad ändå är på jobbet på måndagen och i full gång med sysslorna i butiken.

Bilisten hade kört rakt in i cykeln som slungades ut i vägrenen. Omtumlad och öm låg Jonas Hägg i diket.

– Det första jag gjorde var att kolla så att benen fungerade.

Att bilisten lämnade platsen utan att kolla hur det hade gått tänkte han inte så mycket på i stunden.

– Jag hade mest fokus på mig själv. Nu efteråt är jag lite irriterad. Den som körde bilen kunde ju inte veta hur illa skadad jag var.

Jonas Häggs nästa tanke var att försöka ringa en ambulans. Han lyckades hala upp mobiltelefonen ur fickan.

– Men när man är så där halvgammal som jag behöver man läsglasögon för att slå ett telefonnummer. Och läsglasögon hade jag inte med mig. Jag försökte ringa 112 ändå, men det gick inget vidare.

När det dök upp en bil på vägen viftade han istället med den lysande telefonen och fick napp direkt.

– Första bilen stannade bums. De hjälpte mig att ringa efter ambulans och hade en filt som de la om mig.

Snart stannade en bil till.

– Det var en man som råkade ha ett tomt släp med sig. Han erbjöd sig att ta min cykel och köra den till affären.

Cykeln är obrukbar och Jonas Hägg får skaffa sig en ny.
Foto: Torun Börtz
Cykeln är obrukbar och Jonas Hägg får skaffa sig en ny.

Ytterligare ett par medtrafikanter stannade för att höra om de kunde vara till någon hjälp.

– Det var helt fantastiskt. Men jag var inte vid mina sinnes fulla bruk och jag är rädd att jag inte tackade dem för hjälpen ordentligt. De som hjälpte mig får gärna ge sig till känna så att jag kan tacka dem för all hjälp, säger han.

Väl på sjukhuset blev Jonas Hägg väl omhändertagen. Eftersom ryggen fått en smäll blev det skiktröntgen.

– Jag har fått en kompression i ländryggen. I övrigt är jag mest blålila. Jag är tacksam att det inte blev ännu värre. Om jag inte haft cykelhjälm hade det gått riktigt illa, säger han och uppmanar alla att aldrig någonsin cykla utan hjälm.

Dagen efter olyckan begav sig Jonas Hägg till olycksplatsen.

– Där hittade jag en bit av en lykta. Jag tog den med till en bilfirma som snabbt kunde berätta märket på bilen som körde på mig. Polisen har dessutom beslagtagit backspegeln som också låg kvar i diket.

Något hopp om att förövaren ska åka dit har han dock inte.

– Det var väl förmodligen någon som var rattfull. Annars hade man väl stannat om man kört på någon?

Trots den obehagliga upplevelsen tänker Jonas Hägg fortsätta att cykla.

– Cykeln blev skrot så jag måste köpa en ny. Jag ska skaffa en ny och ännu mer säker hjälm också.