Intresset växer för ulligt bruksdjur
Överallt i hagarna runt gården i Gröstorps utkant spatserar ljuvliga varelser omkring. De tittar nyfiket och ler vänligt mot folk som passerar.
– Okej. De är ulliga och gulliga men faktiskt mycket mer än så, säger Ann-Marie Santesson-Gerber och erkänner att hon är smått allergisk mot uttrycket.
– Vi ordnar den här inspirationshelgen för att sprida budskapet att man inte ska stirra sig blind på ullproduktion. En alpacka kan användas till så mycket mer.
Nordisk representation
De trettiotalet deltagarna kommer från Norge, Finland, Danmark och Sverige.
– De är inkvarterade i hela bygden. I varenda källare som är någorlunda inredd bor det alpackafolk, skrattar Ann-Marie Santesson-Gerber.
Helgen inleddes med tal om landsbygdsutveckling av Therese Nerlund, stabschef på landsbygdsdepartementet.
Marianne Davidson från Gladeholm berättade om ullens användningsområden, Johan Delfalk från Adventura om hur turismen skulle kunna utvecklas, specialpedagog Christel Lennartsson om alpackans roll för funktionshindrade och värdparet själv berättade om uppfödning av alpackor.
– Efter alla föredrag brainstormade vi. Det kom fram en massa bra idéer om hur alpackanäringen kan utvecklas.
I går var Marty McGee från USA huvudgästen.
– Hon är världens bästa alpacka- och lamatränare och hon har varit med oss hela vägen sedan vi startade.
Alpackornas egna filosofi
Hennes träningsmetod kallar hon camelidynamics.
– Det är snarare en filosofi som går ut på att vi måste förstå djuren innan vi kan få dem att göra det vi vill. I söndags höll hon en grundkurs och i dag fördjupar vi oss i beteendevetenskap och klickerträning av alpackor.
Österlen Alpacka har i dag cirka hundra djur. Uppfödningen är den stora delen i företaget.
– När vi började fanns det trettio alpackor i Sverige. I dag finns det 2 000.