"Jämställdhet har en enorm attraktionskraft"

Simrishamn Artikeln publicerades

Jag håller upp en kniv och en gaffel. Vilken är feminin och vilken är maskulin?

Den frågan fick genuspedagogerna Helena Magnusson och Britten Dehlin nyligen på ett möte.

– Alla svarade att gaffeln var mest feminin. Då bytte de ut kniven mot en sked, och plötsligt var det skeden som var feminin. Vi hade gjort ett könsbyte på bestick, säger Helena Magnusson.

De är båda övertygad om att vi alla kan få Aha!- upplevelsen som får oss att inse att jämställdhetsarbete är livsviktigt. Därför måste vi synliggöra de strukturer som bestämmer hur vi ska se ut och bete oss.

Britten Dehlin firar fem år som genuspedagog i Simrishamns kommun i år. Som sådan har hon träffat dagbarnvårdare, förskollärare och lärare och diskuterat hur man kan integrera genus och jämställdhets- tänk i skolans värld. Men efter ett tag fick hon nog.

– Det funkar inte att bara en person driver det här viktiga arbetet. Det krävs nätverk, säger Britten Dehlin.

Hon behövde hjälp, och fick det. 2009 fick Simrishamns kommun en miljon kronor av Sveriges kommuner och landsting för att bedriva jämställdhetsarbete. Helena Magnusson anställdes på 75% och Britten Dehlins tjänst utökades. Under tre terminer skulle de få hela barn och utbildningsförvaltningen att leva och andras jämställdhet. En stor och inte helt smärtfri utmaning.

– Det finns en tro om att jämställdheten sköter sig självt bara man skriver under på att man vill ha ett mer jämställd samhälle. Men det funkar inte så.

Kvinnor och mäns lika rättigheter är en demokratifråga tycker genuspedagogerna. Och en folkbildningsfråga som berör alla från små barn och lärare till rektorer och föräldrar. Alla måste vara med på det för att det ska lyckas, tror Helena Magnusson– och man kan börja med sig själv.

Hon har varit dramapedagog i kommunen sedan 1998 och är utbildad genusvetare. I sitt arbete med barn och unga har hon gjort en upptäckt.

– Barn föds jämställda. De bryter alla normer om genus, men sedan får vi vuxna dem att tänka på vårt sätt ändå. Barn i förskoleåldern har redan stenkoll på hur man ska bete sig som flicka eller pojke.

– Om jag sitter bredbent som en man på stolen tittar folk konstigt på mig. Vi är så styrda av vårt samhälle, säger Helena Magnusson och vräker sig på stolen så att folk runtomkring verkligen vänder på huvudet och glor.

Både Helena Magnusson och Britten Dehlin är övertygade om att en uppluckring av gamla könsroller gagnar alla. Även kommunen.

– Tänk vad attraktivt det skulle vara att bo här om vi kunde erbjuda barnfamiljer jämställda dagis och skolor. Många unga föräldrar tittar på det, säger Britten Dehlin.