Lärare sätter sina barn i friskola

Simrishamn Artikeln publicerades

Föräldrar med störst insyn i den kommunala skolvärlden sätter sina barn på Nils Holgersson skolan. Här är andelen barn till lärare, skoladministratörer och skolpolitiker förvånansvärt hög.

Politikerna gör skolan till ett socialt experiment. Det anser en av de föräldrar som valt bort sin egen arbetsplats för Nils Holgersson skolan.

Sofie Hall är lärare Korsavadsskolan. Egna barnen går dock på Nils Holgersson skolan. Anledningen är inte att hon inte vill vara lärare på sina barns skola. Inte heller att hon inte har förtroende för sin egen arbetsplats.

– Jag har fullt förtroende för såväl skolledning som förvaltning och mina kollegor. Det är politikerna jag inte har förtroende för, säger Sofie Hall.

– Det känns som om skolan är ett stort socialt experiment. Hur mycket neddragningar kan man göra innan allt brister? Att det överhuvudtaget fungerar beror på att så många lider av duktig flicka-syndromet. Alla gör sitt yttersta och håller på att bränna ut sig.

Sofie Hall och flera av hennes kollegor har nu blivit kollegor även i föräldrakooperativet som driver friskolan.

– Det är framförallt lärare som jobbade i Simrishamn under 90-talets sista år som väljer friskola åt sina egna barn. De har sett hur den kommunala skolan raserats och vill inte ha sina barn där. För tio år sedan hade jag säkert valt den kommunala skolan till mina barn. Men inte som det ser ut i dag, säger hon.

– Som lärare vet jag att lärartätheten är avgörande för kvaliteten. På Nils Holgersson skolan är det högre personaltäthet vilket ger en tryggare miljö och en chans för personalen att göra roliga saker med barnen. Personalen hinner också se och lyssna på eleverna och snabbare vidta åtgärder i olika elevärenden.

En annan av de föräldrar som aktivt sökt sig till Nils Holgersson skolan är Martin Sjögren, kommunombud för Lärarnas Riksförbund. Lärartätheten och gruppstorlekarna på skolan avgjorde valet för honom.

– Friskolan får inte mer pengar än den kommunala, men använder resurserna på ett annat sätt, menar han.

– Den kommunala skolan har både verksamheter och administration som egentligen inte behövs. Friskolan lägger i stället pengarna på själva verksamheten.

Som fackligt ombud anser Martin Sjögren att någonting måste göras för likvärdigheten. För alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.

– Det finns kommuner som lägger 36 000 kronor per elev och år medan andra lägger 72 000 kronor, säger han.

Men även lokalt finns skillnader. Undersökningar visar att eleverna lyckas olika bra i kommunens egna skolor.

– Man måste göra en jämförelse mellan kommunens alla skolor. Även friskolorna. Sen måste man ta reda på varför vissa skolor klarar sig bättre än andra. Handlar det om resurser så måste mer resurser tillföras, säger Martin Sjögren.