Flera fartyg ligger i hamnen, alldeles intill varvet. Ett av segelfartygen är den K-märkta T/S Helene. Hon är svart och stor med plats för 30 passagerare. Ystads Segelfartygsförening köpte Helene 2000, och nu renoveras hon med hjälp av varvsarbetarna och föreningens medlemmar. Sedan den 19 januari har fartyget legat i hamnen.
- Skillinge hamn är lugn. Så är det inte i Ystad, där är det mer rörelse, säger Bengt Ekwall som är medlem i Segelfartygsföreningen.
Att det är lite mindre och mer trångt i hamnen innebär också lugnare vatten. Inte minst när Helene ska målas om underlättar det om det inte gungar alltför mycket. Men innan dess måste borderspanten, det vill säga träpanelen och underredet på fartygets vänstra sida bytas ut.
-Vanligtvis byts det ut efter 30 år. Det är otroligt att den har hållit så länge på Helene.
Bengt Ekwall, som är ingenjör i grunden, har varit aktiv i föreningen i fyra år. Han är inte ensam på Helene denna ruggiga februaridag. Christer Rosenqvist sitter på huk i motorrummet och skruvar. Vattentankarna måste flyttas för att man ska kunna komma åt styrbordssidan.
- Jag var på sjön när jag var ung. Sedan återupptog jag det och har hållit på med båtar i tio år.
Idag är han pensionerad tandläkare, men framför allt en av eldsjälarna bakom Helenes renovering. Tillsammans är de cirka tio stycken som jobbar med fartyget, förutom de sakkunniga arbetarna på varvet.
-Det hade inte gått om varvet inte hade funnits, säger Christer Rosenqvist.
Fram tills 1965 har Helene varit ett fraktfartyg. Speciella luckor i ena änden av fartyget finns kvar. De användes för att långa plankor och annat material skulle kunna sänkas ned i lastutrymmet. Annars finns det inget tvivel om att det är ett passagerarfartyg. Det finns tre tvåvåningsbäddar på varje sida av fartyget och ytterligare åtta bäddar i den bakre delen.
– Vi brukar segla med våra medlemmar, turister och intresserade företag. Ibland till Bornholm, ibland så långt som till Tyskland, säger Christer Rosenqvist.
Birte Pollack Ekwall är Bengts hustru och en annan eldsjäl i föreningen. Hon brukade hoppa in som reservkock i byssan, fartygets kök.
-Fördelen med den här byssan är att den inte befinner sig så långt ned i fartyget. Man ser horisonten ifall man skulle bli sjösjuk.
Hon berättar om en resa till danska Aerö som hon var med på i våras och om kvällsseglingarna som brukade anordnas två gånger i veckan. Men det behöver inte dröja länge innan T/S Helene får vind i seglen igen. Om en till två månader beräknas segelfartyget vara färdigrenoverat.
-Snart vill vi hem till Ystads hamn där föreningen och medlemmarna finns, säger Bengt Ekwall.