Sjöbo kommun är beredd att satsa 400 000 kronor för att förbättra våtmarkerna kring Klingavälsån. Villkoret är att EU beviljar pengar till våtmarksprojektet, som omfattar fem länder och totalt 35 miljoner kronor.
Ett renare Östersjön – och att utbyta erfarenheter länder emellan. Det är målet med det våtmarksprojekt som planeras i både Sverige, Danmark, Tyskland, Lettland och Litauen. Lunds kommun är huvudpartner, och har hittills dragit det tyngsta lasset för att förbereda ansökan till EU.
Efter ett par år är det nu dags att skicka in ansökan till EU. I Sjöbo har kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat att kommunen ska skriva under som medfinansiär. Sjöbo kan tänka sig att bidra med drygt 36 000 Euro.
– Det vore jätteroligt om EU beviljade ansökan, säger hållbarhetsstrategen Eva Nielsen Osterman.
Hon menar att projektet är unikt, och tror att det finns goda utsikter att EU nappar på idén.
Länderna har hittills använt lite olika metoder för att återskapa våtmarker, minska kväve- och fosforutsläppen och öka den biologiska mångfalden. I det nya projektet, som heter Wise Use of Wetlands, ska man utbyta erfarenheter av de olika metoderna och studera resultaten på ett vetenskapligt sätt. Bland annat kommer Lunds tekniska högskola att medverka, och utarbeta modeller.
Dikningar, årätningar och effektivare odlingsmetoder har gjort att vattnet rinner fortare ut i havet i dag, att fosfor och kväve inte hinner renas på naturlig väg och att den biologiska mångfalden minskat. Detta vill våtmarksprojektet ändra på.
I Sverige är det den så kallade Vombsänkan, med bland annat Klingavälsåns naturreservat, som ska ingå i projektet. Området är av riksintresse för naturvården och 4 000 hektar stort. Ungefär halva den ytan ligger i Sjöbo kommun.
Inom projektet finns det planer på att återmeandra Klingavälsån i höjd med Hemmestorps mölla – det vill säga att åter göra ån slingrande, som åarna var förr i det skånska landskapet.
– Vi vill också ha med brukarna i arbetet, och har tankar på demonstrationsanläggningar, förklarar Eva Nielsen Osterman.
I sommar ska EU lämna besked om ansökningen beviljas eller inte. Om det blir ja, kan arbetet starta i november eller december. Projektet beräknas sedan pågå i tre och ett halvt år, och ha en egen projektledare, kommunikakatör och ekonom.