Det ska sägas direkt. Det är inte helt enkelt att hitta till Frualid, eller
att ta sig runt överallt. YA tog hjälp av Martin Stoltze från Sjöbo kommun.
Han är projektanställd för att lyfta fram Sjöbos natur och kulturhistoria.
På kommunens hemsida och Martin Stoltzes blogg www.utisjobo.blogspot.com
tipsar han om fyra naturområden. Ett av dem är Frualid, men tanken är att de
ska bli många fler och han tar tacksamt emot tips.
– Jag vill också gärna tipsa om de små lokala naturställena som finns nära
byarna. För att lyfta fram närnaturen, säger han.
En vacker utgångspunkt till Frualid är allén upp mot Öveds kyrka. På andra
sidan kyrkogården följs en grusväg åt vänster. Väl framme vid mölledammen
följer man en grusväg åt höger och går rakt fram till ett litet hus och en
passage över bäcken till höger. Sedan är det bara att följa stigen längsmed
sjön Vassen mot Frualid.
Området är biotopskyddat och är tänkt att bli allt mer urskogsaktigt.
Trots att inget rejält regn fallit på länge går det nästan att smaka på fukten
i luften – jord och grönska. Tanken vandrar lätt bort från Skåne mot
djungler, nästan att man väntar att ett apskrik ska bryta av fågelsymfonin
som hörs.
Det finns en rad sällsynta växter vid Frualid som månviol, skogsbingel och
svartbräken. Tidig sommar syns även lundviva som knappt finns på någon annan
plats i Sverige.
Vid ett ställe nedanför stigen breder växten skråp ut sig på ett stort område.
Inte förrän Martin Stoltze går ut bland växten inser man hur hög den är.
Hans huvud syns knappt.
Likadant är det med kardborreroten och brännässlan och hässleklockan.
– De är ovanligt stora. Men marken här är väldigt frodig och näringsrik, säger
Martin Stoltze.
Det är tack vare den stora vulkanen som en gång låg på platsen. Med "en
gång" menas på juratiden för cirka 150 miljoner år sedan.
Men i dag släpper lavastenen ifrån sig en massa närande mineral. Och uppför
slänten ligger mycket lavasten löst. Vilket bidrar till den exotiska känslan
i området.
Hit är vandring ganska kravlös. Men vill man upp på Frualid och njuta av utsikten över Romeleåsen krävs det mer. Antingen en svår klättring uppför slänten med lös jord och där pulsen snabbt blir hög. Eller så fortsätter man stigen fram till en grusväg gör en u-sväng och tar in på en liten parkering till höger. Därifrån går en stig in i en mörk grottliknande öppning bland träden.
Snart öppnar landskapet upp, fast växtligheten är stundtals hög. Men de som vill och orkar kan då följa ravinkammen tillbaka mot utsiktsplatsen, varifrån hela Romeleåsen syns. Och nu lämnas fantasilandskapet bakom vandraren, nedanför branten. Som att kliva ut från en dagdröm syns i stället det skånska, familjära landskapet med de svepande färgdragen av skogsgrönt och vetegult.
62% är glada
0% är likgiltiga