Både bär och roligt folk på torget

Blåbär vill vi ha. Det är bra för synen, säger man. Sympatiska människor är bra för själen, så därför slår vi två flugor i en smäll. På torget i Sjöbo finns både bär och roligt folk. "Äh, bara rasister och tråkiga bönder," tänker ni kanske, men nej – det stämmer inte.

På tisdagseftermiddagen sitter tonårsgänget rätt upp och ner på bänken närmast kommunhuset. Sommarlovet har rusat förbi, om ett par veckor börjar skolan, och vi andra – som blivit gamla och grå – minns så himla väl hur det kändes.

Det kändes... Eh... Hmm...

Vemodigt, tror jag.

Rätt kul också – eller?

Vemodigt och kul, alltså.

Här har vi Inger Svensson på promenad med hunden. I andra änden av kopplet går Zita. Gammeldansk hönsehund, berättar matte.

När tonåringarna bytt ut den hårda torgbänken mot en lika obekväm skolbänk, då är Zita i fjällen och jagar med husse. Ripa, inte höns.

På p-platsen står en Renault med öppen bakdörr. Charlotta Nilsson och dottern Cherie, 8 år, lastar varor i sin franska automobil, för nu ska de hem och laga middag.

I kväll blir det pytt-i-panna. Det var länge sen jag åt pytt-i-panna. Eller hänt-i-veckan, som vi sade.

Hungern drar mig till frukt- och grönsaksståndet, där de ljuvliga amerikanska blåbären saluförs.

Gertrud Ohlsson är stamkund, pensionär med god marginal. Förr brukade hon sylta och safta vid den här tiden. Nu blir det inlagda gurkor i stället. Gertrud Ohlsson köper med andra ord gurkor, och så pepparrot och dill.

Glaver, torghandlaren, kallar henne "mamma."