Kritik mot kommunal krisberedskap

Kommunens arbete med krisberedskap verkar ha stagnerat de senaste åren, anser revisionsfirman PwC som på uppdrag av kommunens revisorer granskat Sjöbo kommuns krisberedskapsarbete.

En av bristerna som påtalas i rapporten gäller den plan för hantering av extraordinära åtgärder som kommunen är skyldig att uppdatera för varje ny mandatperiod.

Och den uppdateringen har inte blivit gjord än, enligt PwC som också påpekar att det finns flera andra styrdokument som är inaktuella eller mindre lämpligt utformade.

Det har inte heller gjorts någon uppföljning av planen för extraordinära händelser, och PwC anser inte heller att kommunen har något fungerande forum för intern samordning av krisfrågor.

PwC gör bedömningen att krishanteringsarbetet tappat fart: "..kommunen har lagt en bra grund till krisberedskapsarbetet för ett par år sedan, men sedan verkar arbetet ha avstannat". Sammantaget har kommunstyrelsen enligt PwC:s bedömning otillräcklig internkontroll vad gäller förmågan att hantera en kris.

En dos beröm får kommunen också, för att politiker och högre tjänstemän under 2011 genomgick utbildning och övning i krishantering – något som bör återkomma och även omfatta fler i kommunen, påpekar PwC.

Granskningsrapporten blev klar i slutet på förra året, och före sista februari ville kommunens revisorer ha ett svar från kommunstyrelsen om vilka åtgärder man ska vidta.

Och nu har kommunstyrelsens arbetsutskott ställt sig bakom en svarsskrivelse författad av kommundirektören Roger Larsson.

I svaret konstaterar Roger Larsson att det stämmer att en del dokument behöver ses över, och att det är något som ska göras under våren.

Även när det gäller planen för hantering av extraordinära händelser ska den efter en översyn kunna uppdateras under våren.

Och kommundirektören bemöter också kritiken mot krisberedskapen, bland annat genom en redogörelse för de olika övningar och seminarier som hållits på senare år.

Dessutom har det flera gånger uppstått krisliknande situationer utan att kommunens särskilda krisorganisation behövt kallas in, påpekar Roger Larsson.

Som exempel ger han stormen år 1999 och det våldsamma snöandet kring julen 2010 – och menar att det tyder på att kommunen har en krismedveten basverksamhet.