En historia om fem barn som farit illa

Men bakom tragedin finns en historia om barn som farit illa under hela sin uppväxt. Fem syskon som två gånger ryckts upp från sin invanda miljö, först från föräldrarna, sedan från sina familjehem. Fem syskon som lämnats att plötsligt växa upp tillsammans, med var sin historia och var sin sorg att bära. Och utan det stöd från vuxenvärlden som varje barn har rätt till.



Vem har lyssnat till de fem syskonen under de gångna tjugo åren? Inte länsrätten, som 2001 säger att en åttaåring och en elvaårings vilja "inte kan ligga till grund för flyttningsförbud". Inte familjenämnden i Sjöbo, som 2009 säger åt en 17-åring att han mot sin vilja måste bo kvar hos sin biologiska föräldrar. Inte barn- och ungdomspsyk, som låter de fem barnen svara på svåra frågor om sin hemmiljö i närvaro av föräldrarna.

Vem har sett till barnens bästa, när det genom åren gjorts anmälan efter anmälan om våld, drogmissbruk och osämja i hemmet?



När kommunen upptäckte att grisarna på gården i Vollsjö for illa, konstaterade man att det var en elvaårig son som hade ansvaret för att gödsla ut och fodra djuren. Föräld-rarna var sjukskrivna och klarade det inte. Fanns det då någon som frågade sig hur elvaåringen hade det? Som såg till hans bästa?



Att plötsligt ha fem barn mellan sju och tretton år, som inte levt tillsammans tidigare, kan bli en tuff uppgift för ett föräldrapar. Att paret sedan splittras, att det funnits drogproblem, att hälsan vacklar, att ett av barnen har ett avvikande beteende – det kan göra uppgiften övermäktig.

"Lagen ger ett starkare skydd för föräldrarna än barnen", menar både advokater och tjänstemän YA har talat med.

Vi tror att vi lever i ett välfärdssamhälle, med ett skyddsnät för de allra mest utsatta. Historien om syskonen i Vollsjö visar att skyddsnätet har mycket grova maskor.