Svårt för kommun att neka en provborrning

Text: Fredrik Larsson
Publicerad 25 augusti 2009 8.09 Uppdaterad 13 juli 2010 1.59

Sjöbo.
Ytterst få undersökningar på svensk mark leder till en slutlig utvinning. Bergsstaten är den myndighet som utfärdar undersökningstillstånden. Det blir cirka 200 varje år.
– Av dessa är det en halv procent som går vidare för att söka tillstånd om utvinning, säger Lotta Lauritz, jurist på Bergsstaten.

Och en sådan process är omfattande med en lång behandlingstid, ofta på ett år.



Varför ger ni så många undersökningstillstånd?

– Det är väldigt svårt att lokalisera var en viss fyndighet kan finnas. Därför finns en enkel möjlighet att få undersöka detta. Vilket gör det enklare att beskriva hur en eventuell utvinning kan se ut. Det i sin tur gör det enklare för oss att ta beslut om utvinningen är acceptabel eller inte, säger Lotta Lauritz.

Ett undersökningstillstånd betyder egentligen att Shell har ensamrätt att vara på platsen och första tjing på fynd. Något egentligt tillstånd för själva provborrningen behövs inte. Endast en anmälan om att miljöfarlig verksamhet kommer att göras.

– Kommunen kan säga nej om de ser att anmälan innebär allt för stora miljörisker eller om det är en oacceptabel naturpåverkan, säger Lotta Lauritz.

Men det är sällsynt och kräver riktigt bra argument.

– De kan inte bara tycka att det verkar läskigt eller att de inte gillar naturgas. Det är endast provborrningen de kan ha synpunkter på, säger hon.



Vad vinner samhället och markägare på att ett utländskt företag tar naturgas ur svensk mark?

– Förutom arbetstillfällen, som främst gäller vid gruvdrift, finns det något som heter mineralersättning. 1,5 promille av värdet på det utbrutna materialet under ett år ska gå till berörda markägare och 0,5 promille till staten, säger Lotta Lauritz.

Hur mycket det skulle röra sig om vid utvinning av naturgas kan hon inte säga, då det i dagsläget knappt finns någon sådan utvinning i Sverige.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu