Sjöbo

Bland socker, ägg och världsrekord

Att kliva in genom förrådsdörren längst ner på Malenas gränd i Sjöbo är som att gå in i garderoben som leder till sagolandet Narnia. För vem kan väl ana att ett vanligt garage gömmer ett helt spettkaksbageri?

Sjöbo
Innanför dörren till Kehlmeiers efterträdares spettkaksbageri i Sjöbo ligger luften minst sagt både tung och klibbig. Det luktar ägg och socker... och ännu mera ägg. Inte så konstigt kanske. Här är ju nämligen ruljangsen i full gång.

I de enorma vispskålarna lyser resterna av kritvit sockersmet och i de öppna ugnarna rullar hundratals spettkakor runt, runt i väntan på sin ringlade glasyr.

– Det är fullt ös, även om den värsta högsäsongen är över för sommaren, berättar bageriets ägare, Thomas Lönnmarker, och torkar bort en varm droppe i tinningen.

100 ägg går det i varje kaksats. Och det är ägg som varsamt knäcks och delas av Thomas egna händer.

– Vi har en äggknäckarmaskin, men det blir inte lika bra, säger han bestämt.

Och hade man kunnat ha spettkakssmet i blodet, då hade det nog varit fallet hos såväl Thomas Lönnmarker, som hos hans far Bill.

Thomas har drivit företaget sedan fyra år tillbaka, men levt i det sedan barnsben. Och när det gäller Bill kan nog antalet spettkakor han hunnit baka säga sitt.

– Det är inte mindre än runt en miljon, berättar Thomas. Bill köpte företaget och byggde därefter upp sitt garagebageri redan år 1966. Han var förresten också den som var med och såg till att bageriet hamnade i Guinness rekordbok. Något som började med en helt vanlig spettkaksbeställning till en invigning i Malmö år 1985.

– Fast den gången bestämde oss för att göra något riktigt rejält, säger Bill.

Rejält ja. 22 timmar och 2200 ägg gick åt för att få skapelsen klar.

– Med sina 3.6 meter blev den världens högsta spettkaka. Vilket jobb, minns Bill och visar ett stort fotografi föreställandes det gigantiska bakverket. När det gäller själva bakandet i sig har både Bill och Thomas sett spettkakan gå genom stora förändringar. Och inte minst har det sockriga bakverkets betydelse förändrats en smula.

– Förr vevades de fram för hand och det tog lång tid att göra en enda. Därför var de kostsamma och hade väldigt hög status, säger Thomas och fortsätter:

– Men i slutändan har spiddekagan kvar sin roll som äkta skånsk tradition. Och är ju faktiskt det viktigaste av allt.
Ann-Louise Olander Sjöbo