2011 har varit ett framgångsrikt år för Storkprojektet. Runt hundra ungstorkar påbörjade i höstas den långa resan söderut, till många fågelskådares förtjusning. Berith Cavallin har tidigare varit projektledare och är nu "storkspanare". Enligt henne får projektet in fler och fler rapporter om storkar som har setts i sydvästra Europa.
– Vi har fått rapporter om tre levande storkar och en död, från norra Spanien till södra Portugal. Alla har flugit åt samma håll, så jag är säker på att vi har fler av våra skånska storkar runt det området.
Storkarna håller sig gärna på öppna soptippar där det finns gott om mat, och när de väl har hittat ett ställe där de trivs flyger de ogärna vidare.
– Jag tror att de storkar som nu är på soptipparna i Spanien inte kommer flyga ett dugg längre utan att de kommer övervintra där. De flyger inte längre än de kan livnära sig. I fjol hade vi två storkar som vi satte GPS-sändare på, en av dem flög också till Spanien där den fortfarande lever på samma soptipp, säger Berith Cavallin.
Av kostnadsskäl har man i år inte försett några storkar med GPS-sändare, så man har fått hålla till godo med ögonvittnen. Berith Cavallin tror att hon kommer få in fler rapporter under vintern och de kommande åren. Det dröjer nämligen ett tag innan det är dags för storkarna att flyga norrut för att häcka.
– De ska inte återkomma på några år eftersom de inte är häckningsmogna förrän om tre-fyra år.
Frågan är dock hur många av storkarna som kommer överleva så lång tid. Framför allt kraftledningar men även till exempel rävar utgör faror för oförsiktiga ungstorkar, enligt Berith Cavallin.
– Så många som upp till 90 procent av storkarna dör under sina första tre år. Har vi fått iväg hundra skulle vi bara få tillbaka tio när de är häckningsmogna. Men det är ju ett statistiskt medeltal, så det kan bli noll eller tjugo.
Alla storkar som gav sig av i höstas valde inte att flyga ända till sydvästra Europa. Några stannade på nordligare breddgrader, och i Danmark har skånska storkar setts från Bornholm till Jylland.
Storkprojektet påbörjades 1989 på Karups nygård utanför Blentarp.
Projektets syfte är att ge Skåne en stam vilda storkar som flyger söderut på vintern och som återkommer till Sverige för att häcka när de är könsmogna.
2011 har varit ett extra bra år för projektet, då man i somras hade hela 123 ungstorkar som kunde flytta. Ett tiotal dog i Skåne och ett tiotal valde att övervintra i Sverige, men ungefär hundra storkar flög söderut till hösten.
92% är glada
0% är likgiltiga