Historiska tekniker lärs ut på Hörjelgården
De senaste veckorna har tio studenter från högskolan i Kristianstad intagit Hörjelgården.
På Naturskyddsföreningens välbevarade gård gör de den praktiska delen av en fempoängskurs på temat "historia och landskap".
I går ägnades dagen åt att lära sig hur grunderna i hur man hanterar några av de naturfibrer som användes i det gamla jordbrukslandskapet: lindbast, nässelfibrer och lin. Bland studenterna finns bland annat biologistudenter och naturvårdsingenjörer.
– Det kan vara bra att känna till hur landskapet utvecklats och varför, säger Johan Bengtsson som läser biologi i Kristianstad.
De första tre teoriveckorna hölls i Kristianstad. Då fick studenterna bland annat lära sig att tyda historiska kartor. Och som avslutning fick de genomföra ett byskifte, på pappret dock.
Men nu är det praktik som gäller och eleverna jobbar koncentrerat med ovana arbetsuppgifter som att skala av basten från lindgrenar och av de sega fibrerna tvinna ett armband. Och nässlor innebar förr inte bara ogräs eller soppa, utan också växtfibrerna togs till vara.
– Nässelstjälkarna är inte alldeles lätta att hantera och få fram långa fibrer av. Men de kallades "fattigmans lin" förr eftersom det fanns lätt tillgängligt, berättar Helen Hasslöf som är anställd på Hörjelgården.
Inne i stallet lär Claes Bergendorff samtidigt den andra halvan av gruppen att bearbeta lin med verktyg som bråka och skäktekniv.
Fast lite fusk får man ta till ibland:
– Det tar ju egentligen flera veckor att skörda, röta och torka lin. Så vi får använda lin som vi skördade och torkade i fjor, säger Claes Bergendorff.
Ulrika Wangel
0416-192 14
ulrika.wangel@allehandasyd.se
