Salmonellasmittat slam stoppat i sista minuten

Sjöbo Artikeln publicerades

När miljöinspektörerna började kontrollera det rötslam som en markägare i kommunen skulle sprida, visade det sig att slammet var smittat av salmonella. Enligt länsveterinär Lennart Sjöland kan smittat rötslam vara en orsak till stora salmonellautbrott i lantbruket, liknade det som nyligen drabbat Vollsjö.

I måndags fick miljökontoret information om att 360 ton rötslam från Hörbys reningsverk skulle spridas på blivande energiskog i Sjöbo kommun. Miljö- och byggnadsnämnden tyckte att informationen var otillräcklig, och beslutade i tisdags att kräva fler uppgifter om vad slammet innehåller och hur det ska spridas. Om markägaren sprider slammet utan att nämnden fått in uppgifter och fattat ett nytt beslut, hotas han av ett vite på 9000 kronor. Den summan är uträknad efter den ersättning markägaren får för slamspridningen: 20-25 kronor per ton.

- Det är bra med kretsloppstanken, att slammet kommer tillbaka till jorden, men det är viktigt att det sker på rätt sätt. Vi begär därför in uppgifter, så att vi kan besluta om försiktighetsmått vid slamspridning, förklarar miljöinspektör Karl Asp.

Innan miljönämnden fattade sitt beslut kontaktade miljökontoret markägaren, Hörby kommun, samt det företag som förmedlade rötslammet. Från Hörby fick man då veta att slammet innehöll salmonella.

"Sedan 2009 har det pågått ett stort salmonellautbrott i kommunen, och då orsaken till smittan inte kunnat klarläggas är det viktigt att veta om slammet innehåller salmonella. Sjöbo kommun är ett djurtätt område och ytterligare salmonellautbrott skulle kunna medföra stora konsekvenser", skriver nämnden i sitt beslut.

Möjlig smittväg

Länsveterinär Lennart Sjöland bekräftar att rötslam "är en fullt möjlig smittväg".

- När salmonellan spred sig i Vollsjö, var slamspridning en av de saker vi undersökte för att hitta källan, säger han.

Enligt Lennart Sjöland är salmonella i rötslam från reningsverk ett känt problem. Bakterier från smittade människors avföring kan klara sig genom reningsprocessen.

- I den efterföljande rötningen kan dock de skadliga bakterierna minimeras.

Om jordbruksmark gödslas med smittat rötslam finns det risk att smittan förs vidare exempelvis via vilda fåglar eller lantbruksmaskiner.

Enligt Stefan Winberg, samhällsbyggnadschef i Hörby, görs det inga regelbundna kontroller av salmonella i rötslammet från kommunens reningsverk.

- Salmonella finns i stort sett alltid i slammet. Det överlever ju även rötningsprocessen. Till och med de kommuner som har rötningskamrar, har salmonella i sitt rötslam, säger han.

Stefan Winberg menar dock att det handlar om harmlösa mängder, och att risken för salmonellaspridning från rötslam är minimal.

- Häromåret var det rätt mycket debatt om det här, både som arbetsmiljöproblem och om riskerna när slammet sprids på åkermark. Det gjordes en undersökning av Göteborgs universitet, och enligt den har man aldrig kunnat påvisa något fall där personal på reningsverk smittats. Och om smitta skulle spridas via åkrarna, hade vi haft mängder av exempel på sjukdomsfall, säger han.

Miljönämnden i Sjöbo kräver dock att det rötslam som sprids i kommunen ska vara fritt från salmonella.

När det gäller den aktuella rötslamsspridningen i Sjöbo kommun, har förmedlaren, Näsby Eko AB i Kristianstad, förklarat att slammet från Hörby inte är aktuellt att använda, sedan man fått besked från miljökontoret att det innehåller salmonellabakterier. Nämnden vill dock ha in detaljerade uppgifter om det slam som ska användas i stället.

När YA kontaktar Näsby Eko AB vill företrädaren, Bengt Lundström, inte ge några kommentarer om fallet.