Ylva är en kulturens doldis
Brittiska humorserien Little Britain. Sång- och musikaltexter i olika sammanhang. Allt möjligt isländskt – från dokumentärer till långfilmer. Den som läst textremsor på svensk tv de senaste årtiondena och på senare tid även på bio har med största sannolikhet någon gång sett resultatet av översättaren Ylva Helleruds arbete.
Det senaste stora projektet för Ylva Hellerud var bioaktuella musikalfilmen Mamma Mia. Och att översätta och texta sång- och musikaltexter är hennes specialitet.
– Jag började med det på 80-talet. SVT sökte folk – på den tiden textades engelsk musik om texten ansågs viktig. Jag fick göra en provöversättning av The lady is a tramp och fick jobb.
Under många årvar det sedan enbart textning och översättning för tv som Ylva jobbade med. Men när hon en tid undervisade i svenska på Island började hon översätta dramatik och lyrik och också.
Först var det av rent personligt int-resse och inget som bidrog till försörjningen. Men kring år 2000 blev hon sedan tillfrågad om hon kunde översätta en deckare av författaren Arnaldur Indridason.
Sedan dess har det blivit många isländska översättningar, både av deckare, mer skönlitterära verk och artiklar av olika slag.
När den isländskekultförfattaren Sjóns ordinarie svenska översättare var mammaledig fick Ylva ta sig an romanen Fisk och kultur.
– Det är ett av de roligaste jobb jag gjort, och ett av de svåraste. Det krävdes otroligt mycket research.
En av karaktärerna i boken är till exempel en man i 70-årsåldern – på 1950-talet.
– Jag fick läsa reseberättelser och liknande från den tiden för att få den rätta tonen, det får ju inte bli varken för modernt eller för ålderdomligt.
Mycket i boken är också skrivet på det antika versmåttet hexameter.
– Så jag fick sätta mig och läsa Iliaden och Odysséen.
Numera sköter hon jobbet via datorn i sitt hus i centrala Lövestad. Hit flyttade Ylva för tre år sedan från Stockholm där hon bodde i många år.
– När den digitala tekniken kom och jag började arbeta hemma i stället för i tv-huset kändes det instängt att sitta i en liten lägenhet i Stockholm och jobba. Då fick jag idén att flytta till Skåne. Att flytta till något annat land funkar inte som översättare, man måste vara i "sitt" språks land.
Att det blev Lövestad var till stor del en slump. Kraven när hon började leta bostad i Skåne var att det skulle finnas affär och allmänna kommunikationer i närheten, och att huset skulle vara trevligt året runt.
– När jag kom hit gillade jag huset. Och jag märkte nog av den mysiga atmosfären här i Lövestad direkt.
Ylva är sekreterare i Lövestads handelsklubb – där man inte nödvändigtvis behöver vara företagare.
– En av fördelarna med att bo i en liten kommun är att det är lättare engagera sig, att påverka saker och ting. Det kan man inte på samma sätt i en storstad.
Och hon gillar Lövestad skarpt.
– Här får man vara som man vill. Fast man får kämpa lite mot 08-stämpeln. Det är bara att hoppas att folk förstår att man är en vanlig människa. Och man kan ju inte ställa krav på vad som ska finnas i omgivningen, som en del ibland verkar göra – finns det inte mascarpone i affären eller ett häftigt nattliv får man stå ut med det. Kan man inte det är det bättre att bo kvar i stan.
Nyligen fick Ylva efter många år av enbart frilansande ett stadigt arbete – ett flerårigt projekt där hon på halvtid ska arbeta med en ny isländsk-svensk ordbok.
– Det känns bra med den trygghet det innebär. Och tack vare internet kan jag ändå sitta här i Lövestad och göra det mesta jobbet. Det är perfekt.
Översättandet fortsätter hon med. När det är som bäst är det ett mycket roligt och kreativt jobb, säger Ylva.
– Man är ju en kulturbrygga. Samtidigt är det frustrerande ibland när folk inte förstår vilket jobb och vilken kunskap som ligger bakom. Det händer att folk tror att det är maskiner som sköter tv-textningen nuförtiden. Saken är den att ju bättre jobb man gör som översättare desto mindre märks ens arbete.
