Google visar inte allt

Den svenska konkurrenten Hitta.se maskerar däremot inte bilderna i sin motsvarande tjänst.

Datainspektionen har till uppgift att se till att människors integritet på nätet skyddas. Men till skillnad från Googles tjänst gäller inte personuppgiftslagen för Hitta.se. Hitta.se har utgivningsbevis och en ansvarig utgivare, vilket gör att den tjänsten lyder under yttrandefrihetsgrundlagen.

– Det måste vara konstigt för medborgarna att det är helt olika regelverk som gäller för exakt samma sak. Det är inte tillfredsställande, säger Göran Gräslund, generaldirektör för Datainspektionen. Jag har i andra sammanhang pläderat för att det borde finnas en mer generell regel som förbjuder grova kränkningar oavsett om det sker inom medierna eller inom det område som personuppgiftslagen gäller.

Googles tjänst Street View har Datainspektionen ingen generell invändning emot – än så länge.

– Om man lever upp till målsättningen att maska ansikten och registreringsskyltar är det ganska harmlöst, säger Göran Gräslund.

Däremot har inspektionen synpunkter på att Google sitter på en stor samling omaskade bilder i sitt insamlade material.

– Jag ingår i en grupp med mina kollegor från EU. Vi har en dialog med Google om deras grundinformation – alla fotografier som de ser ut innan de maskats. Hur länge det råmaterialet finns hos dem och hur man hanterar det, kan vi ha synpunkter på.

Rui Brites de Sousa, vd och ansvarig utgivare på Hitta.se, ser inget integritetshot med att publicera bilder av människor och bilar på nätet.

– Vi har haft ett tiotal klagomål sedan vi drog i gång tjänsten för ett år sedan. Vi har plockat bort bilder i ett par fall, till exempel där barn lekt nakna framför det egna huset på sommaren.

Hitta.se maskerar inte ansikten och registreringsskyltar.

– Vi tycker att det är en ögonblicksbild av verkligheten som är taget vid en tidpunkt som folk inte känner till. Det är precis som när man går på gatan, då ser man allt. Det finns inget som är dolt i verkligheten på det sättet.

– Skulle man råka känna igen någon på ett torg, på en tidpunkt som man inte känner till, på en bild som är tagen för ett eller två år sedan, då ser jag inte att det är något allvarligt.

Enligt Rui Brites De Sousa går användarnas klagomål oftast åt andra hållet.

– Opinionen är tvärtom. Folk ringer och frågar när vi kommer och fotar eftersom de vill vara med på bild.

Göran Gräslund håller inte med om att bildsöktjänster på nätet går att jämföra med att röra sig ute på stan.

– Jag tycker att det är en ganska stor skillnad. Om människor känner sig kränkta, då förstår inte jag att inte företaget väljer att ta bort den informationen. Om man kopplar ihop ansikten utanför till exempel vårdinrättningar där man blir föremål medicinska behandlingar, då kan plötsligt ett kort bli en känslig personuppgift. Det beror alldeles på situationen, man kan inte säga att alla foton ska hanteras likartat.

I första hand ska den som har invändningar mot bildpubliceringar vända sig till företagen som publicerat dem. Google har en sådan anmälningsmöjlighet på sin tjänst.