Naturkraft i medvind

Färska siffror visar att ansökningar på motsvarande 1100 MW el från vindkraftverk väntar på besked.

Intresset skapar flaskhalsar i tillståndsprocessen, länsstyrelserna hinner inte med.

Från regeringens sida har man spelat ut två kort som pekar åt olika håll. I augusti förra året beslutades att ta bort den tidskrävande dubbelprövningen.

Tidigare har varje verk provats både en ligt bygglagen och miljöbalken. Numera kan bygglovet ingå i miljöprövningen. Detaljplan behövs bara om anläggningen placeras på mark som är attraktiv för annat byggande.

Å andra sidan har kommunerna getts möjlighet att stoppa nya verk genom ett veto. Miljöminister Andreas Carlgren har dock varit mycket tydlig, om kommunerna börjar trilskas så kommer reglerna för vetot att ändras.

I Skåne handlar motståndet mycket om att landskapsbilden förstörs. Inställningen till vindkraft hos de skånska kommuner är dock mycket olika (se karta).

Hittills har 300 verk byggts i Skåne enligt länsstyrelsen (kan vara fler eftersom kommunerna har tillsynen över anläggningarna).

Hos länsstyrelsen väntar i dag 91 vindkraftverk på prövning.

Förutom frågan om ett förstört landskap handlar kritiken om störande ljud, skuggningar, dålig energieffekt, bortkastade statliga pengar, fågeldöd och kraftigt minskat fastighetspris.

I sydost har Österlen-kommunerna stoppat nya byggen i väntan på en gemensam policy (se separat artikel).

På andra håll satsas det stort. Snart börjar bygget av Europas största vindkraftspark utanför Piteå. 1 100 verk ska byggas.

När allt står färdigt om 10-15 år beräknas de 1 100 verken producera el till två miljoner villahushåll.

Verken blir 200 meter höga med rotorblad på mellan 80 och 126 meter i diameter.

Fram till dess lär kritiken mot vindkraftens dåliga energiinnehåll fortsätta. För, trots den kraftig ökningen, stod vindkraften förra året bara för en nettoproduktion av el på 1,9 procent.

Just nu finns 1 359 verk fördelade över landets samtliga län. Mest kraft produceras i Skåne, 333 MW. Flest verk finns på Gotland. Planen är att det år 2020 ska finnas vindkraftverk som klarar en produktion på 30 TWH (i dagsläget är den 2,52 TWH), en ambition som fått kritik av KVA, Kungliga vetenskapsakademien.

Det går inte att producera mer än 10 TWH på grund av ekonomiska skäl, menar KVA. Energimyndighetens GD Tomas Kåberger svarade med att det visst är möjligt. Sverige har bättre förutsättningar än många andra länder, menade han.

Om satsningen på land tagit rejäl fart har den till havs avstannat. Två stora planerade parker, en i Krugers flak med 128 verk och en på Middelgrund med 110 verk, hänger i luften.

Skälen är ekonomiska. Det är betydligt mycket dyrare att bygga till havs. Närmast till genomförande är Taggen i Hanöbukten.

Där planeras 60–80 verk och prövningen ligger nu i miljödomstolen. I det fallet finns dock ett folkligt motstånd.

Medvinden för vindkraften (till stor del subventionerad av staten) har lett till en hel del experimentprojekt.

Ett av dem är det som kallas Vertical Wind, stött av Falkenberg Energi. Det handlar om verk som rör sig vertikalt. På det sättet blir energin billigare, driften säkrare och tekniken gör verken tystare.

Vindkraften har alltså fortfarande en kraftig medvind.

Men motståndet sätter käppar i hjulen för vindföretagen. Vilken linje regeringen väljer blir avgörande för framtiden.