Politiken i Ystad och Sjöbo under lupp

I avhandlingen med titeln "Den kosmetiska demokratin" har Marja Åkerström fokuserat på politiken i Ystad och Sjöbo.

Vad är kosmetisk demokrati?

– Det är när demokratin bygger på att den ska framställas så aptitligt som möjligt. Man tänker mycket på hur offentlig information framställs och man arbetar med metoder som är tagna från PR- och marknadsföringsvärlden. Allt demokratiarbete är inte kosmetiskt, men det är en tilltagande trend. När politiker uppträder i synliga arenor och kanaler som till exempel i offentliga debattforum tänker man mycket mer på hur budskapet framställs. Även i fullmäktige handlar det om regisserade föreställningar. Man säger sig vilja vitalisera demokratin med olika former av medborgardeltagande, men när medborgarna sen verkligen engagerar sig så tas detta inte alltid på allvar. När KD i Ystad la fram 1200 namnunderskrifter för en folkomröstning angående hamnen så togs detta inte på allvar. Då sa man att det var de "49 ledamöterna i fullmäktige som hade sunt förnuft" och skulle avgöra frågan. Ett dubbelt budskap likt det här riskerar att få folk att tappa förtroendet för talet om medborgardialog.

Varför har du undersökt just Ystad och Sjöbo?

– Jag började med att titta på Ystad, Sjöbo, Tomelilla, Skurup och Simrishamn. Alla dessa kommuner har bevakning av både Sveriges Radio P4, Skånska Dagbladet och Ystads Allehanda. Men jag fick avgränsa mig för att kunna nå ner på djupet. Ystad och Sjöbo passade bra eftersom de har en vanlig, representativ storlek som kommun. Det är också kommuner som har olika former av medborgardialog i form av forum på nätet, offentlig information på nätet och ett samspel mellan medborgare, politiker och media.

Varför ser det ut på det här sättet?

– Den dialog som man säger sig vilja ha med medborgarna ställs mot krav på effektivitet. Om man ska ta en debatt riskerar man konflikter och det tar tid att hantera. Då prioriteras effektiviteten. Det är viktigt att förstå hur man faktiskt kan ta hand om de här åsikterna. Det finns ett outtalat krav på medborgardialog, forum, öppna nämndssammanträden med mera och det blir en stor fara om talet om medborgarnas påverkan inte tas på allvar. De som engagerar sig tappar tilltron.

Hur kan man enligt dig vitalisera demokratin?

– Mitt uppdrag har inte varit att komma med förslag. Men jag har sett att det förekommer en märklig förväxling mellan kvalitet och kvantitet. Att ha många kanaler för dialog är inte per automatik bra. Det gäller att underhålla alla kanaler.

Till sist en riktig sportfråga: Hur känns det att stå inför disputationen?

– Det ska bli roligt att få höra synpunkter på arbetet. Samtidigt är det lite sorgligt att avsluta något som jag har arbetat så länge med. Jag hoppas på fler forskningsprojekt liknande detta i framtiden.