Volontärer redo för Gambia

ººKlockan halv sju på morgonen i dag, torsdag, lyfte Anna-Karin Andersson med destination Afrika. I tre veckor ska hon och två klasskamrater hjälpa till som volontärer på en skola i Gambia.

En personlig upplevelse men även ett sätt att hjälpa andra. Så sammanfattar Anna-Karin Andersson, Sanna Andersson och Lisa Wikman resan till Gambia.

Alla tre går på hästgymnasiet i Flyinge. Men när det blev dags att bestämma vad de skulle göra för större avslutande skolprojekt fastnade de inte för något med hästar som de flesta andra.

Sanna Andersson hade sett en annons där man sökte volontärer till skolor i Gambia.

Efter ett tag hade hon fått Lisa Wikman och Anna-Karin Andersson att nappa på förslaget.

Under tre veckor ska de hjälpa till med framför allt matematik i en skola på landsbygden cirka en timmes resa från huvudstaden Banjul.

– Vi har förberett uppgifter för barnen. Jag hittade en egen gammal mattebok som jag hade i tredje klass som jag haft nytta av, berättar Sanna Andersson.

De ska också låta barnen svara på frågor om vad de tycker om skolan. I projektet ingår att samma frågor sedan ska ställas till elever i svenska skolor för att få en jämförelse.

– Även om standarden är helt annorlunda i Gambia kanske eleverna där är mer nöjda med skolan, säger Anna-Karin Andersson.

Av de tre resenärerna är det bara Sanna Andersson som varit i Afrika tidigare.

Men ingen är speciellt nervös. Allt är noga förberett.

De har läst på om förutsättningarna, börjat äta tabletter mot malaria och vaccinerat sig mot gula febern.

Den som leder projektet i Gambia har svensk anknytning och pratar svenska. Annars är det engelska som gäller. Barnen läser det i skolan och alla tre är ense om att de ska kunna göra sig förstådda.

Sanna Andersson har fått ett stipendium men i huvudsak får de tre resenärerna betala resan själva.

De bor på hotell undantaget fyra dagar som de ska spendera hos en gambisk värdfamilj.

– Vissa bor i skjul medan andra har hus, säger Lisa Wikman.

Sanna Andersson tror att det kan kännas tungt att möta fattigdomen. Anna-Karin Andersson håller med.

– När jag kommer hem har jag nog fått ett annat perspektiv på tillvaron. Är nog mer ödmjuk för vad vi har här.

Garanterat har alla tre också fått ett oförglömligt minne tillsammans.