Liten emu-kyckling såg dagens ljus

Den ännu namnlösa emu-kycklingen är bara dygnsgammal när YA besöker Gamlegårds djurklinik i Tingaröd på onsdagen. Än så länge hålls den spräckliga bebisen i kuvös, ivrigt övervakad av sin "mamma" Lotte Wadström. Om den lilla är en höna eller en tupp är än så länge omöjligt att säga.

- Det vet vi först när den är könsmogen. Börjar den ruva, är det en hane, säger Staffan Wadström.

Paret Wadström har haft australiska emuer i närmare 15 år, men den lilla nykomlingen är den första som kläcks på artificiell väg på gården mellan Tånebro och Skivarp. De biologiska föräldrarna bor på en gård vid Ringsjön tillsammans med tre andra artfränder.

Hela flocken är kläckt i Skåne. Men fåglarnas biologiska klocka är programmerad för ett liv på södra halvklotet, och värpperioden infaller mitt under smällkalla vintern. Då lägger honorna tio till tolv ägg med någon dags mellanrum. Äggen ruvas sedan av hanarna, som inte viker från sin post under de 55 dagar som krävs för att embryo ska bli kläckfärdig kyckling.

- De varken äter eller dricker och förlorar en tredjedel av sin kroppsvikt. Det är inte bra i vinterkylan, därför tar vi ofta bort äggen, säger Lotte Wadström.

- Tidigare har vi aldrig brytt oss om att ta fram ungarna. Men så tänkte vi att vi ville göra ett försök. Vi köpte en äggkläckningsmaskin och började med hönsägg, berättar Staffan Wadström.

Efter hundratalet kycklingar kände sig paret redo att ta sig an större uppgifter och i december hämtades sex nyvärpta ägg hem från gården vid Ringsjön. I inkubatorn i familjens arbetsrum vilar nu fem blivande syskon, ännu inneslutna i sina brun- och blåsvarta skal. När Lotte Wadström öppnar luckan, rör sig ett av äggen sakta. Hon knackar lätt på skalet och får en vickning till svar.

- Kanske det blir syskon redan i natt, säger hon förväntansfullt.