Elever välkomnar mjölksatsning

– Blir det för stort finns risken att lärarna lägger mer tid på mjölkbesättningen, något som kan gå ut över undervisningen och därmed eleverna, säger hon.

Denise Lewin är i full färd med att klippa vinterpälsen på några av de kvigor som just tagits in efter att ha vistats ute. Hon funderar på hur de kor som ska köpas in ska mjölkas.

Beroende på mjölkbesättningarnas storlek använder svenska bönder olika metoder. Robotmjölkning i olika varianter blir vanligare och vanligare, men investeringen är kostsam och alla lantbrukare har inte de marginaler som krävs för att installera tekniken. Ur utbildningssynpunkt är det därför av intresse att veta hur det hela ska läggas upp, menar hon.

Göran Thorsson är djuransvarig på Nils Holgerssongymnasiet. Han understryker betydelsen av att den personal som jobbar med mjölkkorna i dag får vara med i planeringen av satsningen på mjölkkor redan från början.

– Man vill bygga det allra senaste när det gäller tekniken. Det bör man göra, men vad som är den bästa tekniken för korna och för eleverna, det tål att tänkas på, säger han.

Tanken är att det nya bolaget ska köpa in ett 60-tal kor. Håller de planerna även efter att den nya bolagsledningen är på plats blir antalet kor efter utbyggnaden cirka 150. Till detta ska läggas ytterligare ett antal kor som inte är avsedda för mjölkning.

Thorsson konstaterar att LRF i princip har rätt när man konstaterar att rekryteringen är snedvriden. Intresset för maskiner och växtodling är större hos pojkar än hos flickorna. Även om det är en del maskinkörning också i naturbruksprogrammets djurdel dominerar de kvinnliga studenterna där.

Thorsson ser positivt på kommunens planer att bolagisera jordbruksdelen på gymnasiet. Samtidigt anser han det vara viktigt att utbildningsdelen och bolagsdelen integreras för att få den bästa utväxlingen mellan de båda enheterna.

Flera av de manliga eleverna är inte speciellt motiverade i utbildningens mer teoretiska delar och för att behålla skolans attraktivitet bland dessa bör växtodlingsarealerna utökas, menar han. Uppskattningsvis handlar det i så fall om inköp eller arrende av ytterligare cirka 50 hektar mark.

– Det är killarna som kanske inte tycker om skolbänken. De gillar det här livet och är ruggigt säkra på att de ska de fortsätta med det resten av livet. Det är också roligt när några av dem senare jobbar inom stora mjölkbesättningar. Det är viktigt att fortsätta få hit dem, säger Göran Thorsson.