Babyboom i skolans djurstallar

Monika Persson är stallchef i smådjurshuset och visar runt bland nytillskotten ihop med två vallhundar.

Hos fåglarna är det fullt kackel och ett helt gäng med engelska stridshöns-kycklingar piper runt under värmelampan i av burarna.

– De heter så, men kallas också för mesar eftersom de blir väldigt tama om man gullar med dem, säger Monika Persson.

Det är också den första kullen som kläckts under de två åren som Monika jobbat här.

Bland stridshönsungarna syns med nöd och näppe också en mycket liten kinesisk vaktelunge.

– De kinesiska vaktlarna sköter sig mer själv. De lägger sig själv på ägg och ruvar helt enkelt.

Andra ägg läggs i kläckaren och där har alldeles nyss, på tisdagsmorgonen, en ny liten stridshöna sett dagens ljus. Den är tufsig, vinglig, fortfarande lite våt och ser inte mycket ut för världen.

– Men om bara någon timme är den lika fluffig som de andra och får komma in till sina kompisar.

Hos kaniner är ungarna ungefär en och en halv månad gamla. Små ulliga hermelinkaniner och dvärgvädurskaniner myser fortfarande hos sina mammor. När de blir stora tillräckligt säljs ungarna vidare.

– Vi har bland annat ett samarbete med Arkens zoo i Ystad, säger Monika Persson.

En fyra månader gammal chinchillaunge är granne med kaninerna och är med sin mjuka päls elevernas gosfavorit.

Inne hos de större djuren höjs ljudnivån igen och hela fårflocken välkomnar oss med att nyfiket sticka fram sina nosar.

Sedan en tid tillbaka avlas gotlandsfår in bland de Texel/suffolk-får som finns på skolan. De allra nyaste lammen är nu 75 procent gotlandsfår.

– Texel/suffolk är bland de största köttraserna och växer så fort. Genom att ta in gotlandsfår får vi mer fin päls och en långsammare tillväxt, säger Monika Persson.

Gotlandsfåren är svarta när de föds men blir sedan gråa.

Varje år har skolan ungefär 14 tackor och i snitt får varje tacka två lamm. Yngst i gänget är två helt nya lammungar som kom till världen under söndagsnatten. De har fått ett eget litet utrymme tillsammans med den nyblivna mamman.

– De får vara här så jag har koll på dem. Jag vill se så att de äter ordentligt alla tre och att hon knyter av till sina barn ordentligt.

Hos ”huliganerna”, som Monika kallar getterna, är välkomnandet ännu hjärtligare och snabbt har både reporter och fotograf ett helt gäng nyfikna killingar runt benen. De är knappt en och en halv månad gamla, men rätt tuffa för sin ålder.

De är alla afrikanske dvärggetter och förvirrande många lyssnar till kryddnamn. Här hoppar Ingefära, Vitlök och deras kompisar omkring i väntan på att få flytta ut i hagen tillsammans med hästarna. Alltihop lagom till skolans populära kosläpp den 21 april.