Forskare fick pris för vattenskydd

Detta enträgna arbete fick sin belöning på fredagen ute på Näsbyholms gods utanför Skurup. Där fick nämligen Jenny och Eskil ta emot företaget Bayer Crop Science innovationspris 2005.

Jenny Kreuger är forskare vid lantbruksuniversitetet i Uppsala (SLU) och Eskil Nilsson är rådgivare i Visavi i Vellinge.

Priset är på 10 000 Euro och det delas mellan Jenny, Eskil och tre danska forskarkollegor, Niels Poulsen, Thomas Thinggaard och Torben Larsen.

Danskarna fick sin del av priset i torsdags vid en ceremoni på Bayers huvudkontor i Lyngby i Danmark.

Priset hade i år skydd av vatten som tema. Även danskarnas insatser gällde vatten, närmare bestämt hur man effektivare utnyttjar vattnet vid bevattning i jordbruket. Men Jenny och Eskil har alltså utfört sitt arbete i Skurups omnejd och deras mål har varit att minska avrinningen av växtskyddsmedel till Vemmenhögsåns tillrinningsområden.

– Under de år jag arbetet med projektet har jag sett en minskning på 90 procent vad gäller mängden växtskyddsmedel i ån. Även riskerna har minskat under denna tid. Men lantbrukarna har inte minskat mängden växtskyddsmedel som de använder i lantbruket utan de har bara lärt sig hantera medlen bättre. Här kan man nog tala om en "Eskileffekt", säger Jenny och ger beröm till sin kollega och medpristagare.

Jennys och Eskils arbete med mätningar i åns vatten och rådgivning till lantbrukarna anses som banbrytande. Det har rönt erkännande både i och utanför Sverige.

Gerhard Simons, direktör för Bayer Crop Science i Norden lovprisade Jenny och Eskils arbete.

– Vid priskommitténs val av kandidater lägger vi vikt vid att deras praktiska arbete eller forskning och utveckling bidrar med nytänkande och hållbara åtgärder på områden som integrerad produktion, livsmedelskvalitet, livsmedelssäkerhet, växtförädling och miljösäkerhet. Kriterier som dagens pristagare Jenny Kreuger och Eskil Nilssons insats på ett föredömligt sätt avspeglar, fastslog Gerhard Simons.

I ett inledande anförande tog Christer Nilsson, forskningsledare på SLU Alnarp, upp bekämpningsmedel som företeelse. Det är lätt att tycka att bekämpningsmedel är något farligt som borde utmönstras från all odlingsverksamhet. Men det kommer nog aldrig att ske, enligt Christer Nilsson.

Han menade att dagens Kravodling inte kommer att hålla i längden därför att större markområden i framtiden behövas till energiodling. Och till energiodling behövs bekämpningsmedel. Då handlar det om att forskningen måste ta fram bekämpningsmedel som gör nytta där de behövs och är oskadliga om de sprids dit de inte hör hemma.

Leif Möller

0416-192 12

leif.moller@allehandasyd.se