Lektorn som gav ut en bok

Skurup Artikeln publicerades

Länge förundrades Maud Färnström över det stora porträttet, signerat Jonas Åkesson, där på Svaneholms slott. "Så mäktigt, så gigantiskt". Nu har hon gett ut en bok om konstnärens liv och leverne.

Över Maud Färnströms köksbord hänger två vackra målningar, föreställandes vita och röda lökar.

De är varma och verklighetstrogna – och målade av Maud själv.

– Jag tycker om när man ser vad det föreställer. Föreställande målningar är intressanta eftersom de kommunicerar på flera olika plan, säger hon med ett leende.

Kanske var det därför hon föll pladask för Jonas Åkessons porträtt, från år 1905, av Svaneholms siste ägare – Augustin Ehrensvärd.

– Tavlan fångar ens uppmärksamhet direkt där den står och sträcker sig upp mot taket. Men konstnären visste jag inget alls om. Det ville jag ändra på, säger hon.

Sagt och gjort. Nu är boken om Jonas Åkessons liv och karriär både tryckt och utgiven.

Maud Färnström berättar om hans fattiga uppväxt som bondpojke i Vombtrakten, om hans hårda arbete och svåra tillvaro. Men det är också en historia om ambitioner, framtidstro, tur och framgångar.

– Han är otroligt målmedveten, lär känna rätt personer, kommer in på konstakademin, får stipendier och högsta betyg, berättar Maud med stor entusiasm.

Dessutom handlar det om modernismen, som samtidigt rullade in i konstvärlden.

– Det kom nya ideal och idéer. Men Jonas fortsatte måla verklighetstrogna motiv enligt den gamla traditionen.

Precis som Maud Färnström egna tavlor i köket alltså.

På frågan var hennes tycke för konst kommer från ser hon fundersam ut:

– Nej men, det har ju alltid funnits där. Alltid.

Klart är dock att vistelsen i Madrid under 1980-talet gav extra näring åt Maud Färnströms intresse.

– Här kom jag i närkontakt med konsten och jag utvecklades väldigt mycket, säger hon.

Vad skulle hon sedan göra efter fem år i Spanien, flytta hem till Karlskrona igen? Nej, flyttlådorna gick i stället till Malmö. Maud Färnström målade, ställde ut och läste samtidigt konsthistoria.

– Jag visste nog inte vart det skulle leda, men jag har alltid varit intresserad av att få tänka och uttrycka mig på olika sätt, säger hon.

Fast i Malmö kände hon sig med tiden inte hemma. Maud tittade sig över axeln och var otrygg. När hon så hade inbrott i sin ateljé och bestals på flera tavlor, då blev det droppen.

Så Maud satte sig ned och letade efter ett nytt hem. Valet föll på ett litet hus i Skurup.

– Jag visste knappt var Skurup låg. Jag fick leta upp det på en karta, säger hon med ett skratt.

I dag, åtta år senare, har hon landat i ett hemtrevligt litet hus vid Saritslövsområdet.

– Skurup är okej, om än lite trist. Kommunikationerna är bra – fast de fungerar dåligt. Men man får väldigt mycket arbete gjort, för här finns inget annat att göra.

Samtidigt pendlar hon regelbundet till Växjö, där hon för tillfället undervisar i designteori vid Linnéuniversitetet. Detta medan hon tagit tjänstledigt från sin lektorstjänst vid Lunds universitet.

Nästa utmaning är att rycka in och katalogisera konstverk för en stiftelse.

Därefter lockar egenföretagande.

– Jag vill hjälpa olika företag och föreningar att hitta sin bakgrund, leta i arkiv och sätta samman deras historia. Jag kan även tänka mig att organisera intressanta resor och agera guide.

Att gå i pension har 66-åriga Maud Färnström hur som helst inga planer på.

– Nämen, vad skulle jag göra då? Titta på tv? Jag jobbar nog tills jag fyller 80. Minst.