Pia dansade hem guldet
Pia Ketteridge har en kort natt bakom sig. Kvällen innan kom hon hem med ett sent plan från England och har just börjat packa upp kabinväskan när YA kommer på besök.
– Man är ganska slut efter en tävling, konstaterar hon.
Med sig i bagaget har hon en purfärsk världsmästartitel i "Masters in lines". Trots sömnbristen lyser ansiktet fortfarande av segersötma. Men linedancemästarinnan tar det nyskördade WM-guldet med lugn.
– Jag tänkte att räcker det hela vägen så är det kanon -gör det inte det får jag jobba mer till nästa gång, säger Pia Ketteridge och ler stolt.
Och räckte hela vägen gjorde det. Den förgyllda pokalen står fortfarande okysst på köksbordet bredvid grattisblommorna från familjen.
Hon ser vinsten som en bekräftelse på att det dagliga nötandet på parketten lönat sig. Tränat har hon gjort på den egna klubben Country linedance team i Skurup, men mest hemma på golvet i vardagsrummet.
– Det händer att jag står framför tv:n och steppar när sönerna kommer hem från fotbollsträningen, säger hon.
Dessutom är hon nöjd med att kunna göra som hon vill. I linedance behöver hon inte styras av en partner.
För att nå danstoppen gäller det att ha ett gott minne. Under årets världsmästerskap innehöll programmet både cha-cha, vals och west coast.
– Den största skräcken är att man kommer ut på golvet och inte kommer ihåg ett enda steg, förklarar Pia Ketteridge.
Det var precis vad som hände sist hon gjorde sitt första Sverigemästerskap. Trots det gick det vägen den gången också. Programmet som hon fick börja med några improviserade steg ledde till ett guld den gången med.
– Jag gjorde fel i varenda dans men vann SM ändå. Det måste vara ett bevis på att jag gjorde något som var rätt, säger guldmedaljören och skyller en del av dansframgången på sin utstrålning.
– En del säger att det syns att jag älskar att dansa. För mig kommer leendet automatiskt, förklarar världsmästarinnan. Linedancen har blivitmer mångfasetterad och rymmer alla tänkbara stilar när den utförs på tävlingsgolvet. Med koreografer skolade inom allt från latinamerikanskt och disco, till jazz- och folkdans har tävlingsgrenarna blivit allt fler.
Men till vardags har de flesta en bild av linedance som någonting annat menar Pia Ketteridge.
– Folk tror att det står en hel grupp i cowboyhattar och rutiga skjortor som ropar Jiha, säger hon och visar upp sina handsydda klänningar.
Fastän väskan inte ens är uppackad ser hon redan fram emot nästa tävling som går av stapeln i september. För om Pia Ketteridge fick välja skulle hon dansa jämt.
