Rysligt populär parad spökade genom Skurup

Det stora intresset, för vad som genom årens lopp kommit att bli en älskad tradition i Skurup, går inte att ta miste på. Långt före utsatt tid för avfärd är Erikstorget knökfullt av utklädda såväl barn som föräldrar. Det är skymningsmörkt, kallt och vinden biter i kinderna. Strax före start börjar det dessutom regna. Men barnen är precis lika glada för det.

– Här blev lite glesare med folk, men många är ju kvar. Kul att det anordnas sådant här i Skurup. Vädret kan man ju inte göra något åt, konstaterar Fredrik Lööw, som för första gången går med i paraden.

Med sig har han barnbarnen, däribland 4-årige Sigge Ödahl Lööw, för kvällen iklädd skelettdräkt och rustad med röd treudd. Varför han valt just denna dräkt?

– För att den är cool!

Så klart.

Fredrik Stenmark, Abbekåsbo sedan tre år tillbaka, är på plats med dottern Alice, 2.5 år, som valt att vara en dinosaurie. Själv har han plockat fram sin gamla kaptensmundering, toppad med både peruk och blödande huvudskada.

– Den här har hängt i garderoben ett bra tag och liksom väntat på rätt tillfälle. Det är roligt att få klä ut sig, så man får passa på när chansen ges, säger han.

Paraden är de med i för första gången. Men säkert är det inte sista.

– Nej, det här är ju en kul grej. Roligt för båda barn och vuxna, säger han.

Plötsligt signalerar räddningstjänsten att det är dags att ge sig av och det tågas i samlad trupp upp längs Södergatan. Väl framme vid järnvägsbommarna blir paraden dock plötsligt delad i två. En procedur som efter svängen uppe vid Coop också upprepas på vägen tillbaka ner längs Kyrkogatan.

– Sådär blir det varenda gång, att tågen kommer mitt i alltihop, men det får ju gå ändå, säger Annemi Svärd, medan hon delar ut godispåsar till barnen.

Påsarna går åt i rasande fart och räcker inte riktigt hela vägen. Någon får rusa iväg för att köpa ytterligare ett gäng.

– Det är så himla svårt att beräkna. I år hade vi 300 stycken, säger hon.

Spökparaden i Skurup drog igång för 19 år sedan, då med helt andra arrangörer. Nio år har gått sedan eldsjälen Annemi halkade in i arrangemanget och tog över när den annars skulle ha gått förlorad. Nästa år är det alltså dubbelt jubileum som gäller. Om det ska firas på något extra vis vågar hon inte lova.

– Jag får ta ett snack med Jan-Axel Åkerblom på Porla Kusin. Han är min mentor i det här, säger Annemi Svärd.

För sluta har hon väl inte tänkt att göra?

– Jo, varje år, haha! Du vet, man har ju så mycket annat att få ihop på sin lediga tid. Men så kommer man hit och möts av alla barnen. Och när man går i täten av paraden uppför backen och sedan vänder sig om och tittar. Alltså, det är underbart. Då kommer man ihåg varför man fixar ihop det här, säger hon.