Skurupsbibliotekarie romandebuterar

Romanen heter ”November har trettioen dagar” och den ges ut på förlaget Thorén och Lindskog.

– Det känns förstås helt fantastiskt. Jag är jätteglad. Och det är ett bra och intressant förlag som ger ut kvalitetslitteratur. De ger ut böcker jag tycker om samtidigt som jag också tycker att min roman passar deras utgivning, säger Magnus Cadier.

Han berättar att han har skrivit fokuserat, för att bli utgiven, i ungefär åtta år.

– Jag är en skrivande person så det är klart att jag skrev tidigare också, men det var inte målmedvetet som nu.

Manuset till romanen ”November har trettioen dagar” skickade han i väg till förlag redan för några år sedan, men då blev det inte antaget. Han skrev om och nu fastnade alltså förlaget Thorén och Lindskog för det.

– Jag har genom åren arbetat med fyra olika manus, skrivit fyra böcker alltså, och blivit refuserad gång på gång. Men det är ofta så det är. Jag har säkert hundra olika refuseringar bakom mig totalt sett men en del har varit väldigt uppmuntrande och det har förstås sporrat mig att fortsätta och tro att jag faktiskt kan det här.

– Men visst är det tufft att bli refuserad. Man blir så besviken. Men jag förstår ju nu i efterhand varför ingen var intresserad av mitt första manus. Det var inte tillräckligt bra helt enkelt.

Romanen som ges ut runt den 20 april handlar om en man, Daniel, som försöker hämta sig efter en depression och blir besatt av att fotografera tomrum.

Han lånar en lägenhet i Stockholm och blir bekant med en påträngande granne där som påminner honom om hans egen ungdomstid och som också drar igång en process inom honom.

– Det är viss spänningen i handlingen även om det inte är en deckare. Det är en mer en lågmäld roman med ett lite poetiskt språk.

Magnus Cadier läser förstås väldigt mycket litteratur själv, han har studerat litteraturhistoria, utbildat sig till bokbindare och arbetar professionellt med böcker som bibliotekarie i Skurups kommun. Men han har aldrig gått någon skrivarkurs.

– Jag är helt självlärd. Det är inte för att jag har något emot skrivarkurser det har bara blivit så. När jag var yngre borde jag kanske ha gått någon kurs i litterär gestaltning på universitetet, men det kändes så ouppnåeligt att det aldrig kom för mig. Jag författare! Det vågade jag inte tro på.

– Men nu kan jag faktiskt kalla mig författare, det känns jättebra eftersom det är så jag har sett mig själv i flera år nu, alltså under dessa åtta år som jag har arbetat fokuserat och målmedvetet med att skriva. Men jag har inte kunnat säga det högt eftersom jag inte har blivit utgiven - förrän nu.

Han skriver redan på två nya böcker, varav den ena i stort sett redan är klar men "ligger till sig".

– Det krävs att man låter det gå en tid så att man får distans till sin text och bättre kan se eventuella brister klart sedan. Men i stora drag är ett nytt manus alltså klart. Förlaget har tittat på det och de gillar det, därmed inte sagt att de vill ge ut det. Det får vi se, säger Magnus Cadier.

– Det är en roman som bygger på en släkthistoria. Romanen handlar om min mormors syster som dog när hon bara var 14 år. Hon slog en kullerbytta framför sina kamrater och bröt nacken. Men det är egentligen inte den händelsen boken handlar om utan om henne och tiden hon levde i.