Växter renar församlingens avlopp

– Vi vill ju gärna ha ett system som inte använder gifter eller kemikalier och som är miljömässigt hållbart i framtiden, säger Berith Bergkvist (C), suppleant i kyrkorådet i Villie församling.

Bergkvist var den som i församlingens jakt på ny avloppsrening föreslog att man skulle testa företaget Alnarp cleanwaters kretsloppsbaserade system för avloppsrening.

Skurups kommun arbetar sedan länge med att få till stånd miljömässigt bättre avloppsrening hos enskilda fastighetsägare. I Ville valde församlingen att satsa på ett kretsloppsbaserat reningssystem.

Avloppsbrunnarna tar hand om avloppsvatten med bajs och kiss från toaletterna och renas med hjälp av vattenväxter. Tre kompletta system har placerats ut i församlingens kyrkor i Örsjö, Solberga och Katslösa.

– I grunden är systemet väldigt enkelt och vi efterhärmar naturens egen process, säger Yngve Svensson, verkställande direktör på Alnarp cleanwater, som står för idé, konstruktion och leverans.

Yngve Svensson understryker att systemets kapacitet testats under ett års tid av Institutet för jordbruk- och miljöteknik och att konstruktionen överträffar de krav som ställs på rening.

Svensson jämför systemet – i det här fallet med tre brunnar – med en 20 kilometer lång skogsbäck där vattenväxter renar vattnet och återvinner näringsämnena. I det här fallet är skogsbäcken minst sagt komprimerad och ryms på cirka 35 kvadratmeter.

Det gäller därför att skapa cirkulation i vattnet och en eldriven luftpump används för att få snurr på kretsloppet i det steg där växternas rötter plockar upp näringsämnena. Ytterligare en eldriven pump används i steg ett (se nedan) för att föra över vattnet från den brunn avloppet först hamnar och där slammet bryts ner.

Reningen sker i tre steg. En brunn används för nerbrytning av slam, en brunn där växterna plocka upp näringsämnena samt en brunn som med hjälp av kalk binder den fosfor som finns i avloppsvattnet.

Efter att kretsloppet gjort sitt rinner det vatten, som håller badvattenkvalitet, ut i andra ändan. Vattnet kan användas till exempel för bevattning.

Den fosfor som binds i reningsprocessen kan användas som näringstillförsel i de planteringar och rabatter. Om församlingen kommer att utnyttja dessa möjligheter återstår dock att se.