Alla vinner i halmen

Efter fjolårets premiärsuccé satsade arrangörerna på att göra cupen ännu bättre till i år – och lyckades. Halmbalsrullning, karaoke, föredrag och tipsrunda var några av godbitarna som man kunde hänge sig åt i helgens cup. Och fotboll förstås. Men skillnaden på Halmacupen och andra fotbollscuper är att det är glädjen man är ute efter – inte prestationen. Lagen spelar för att vinna men när matchen är över noteras inga resultat till historieböckerna. Och blir det oavgjort gäller inga straffar.

– Nej, då blir det sten, sax, påse. Jag vet inte om lagen har en speciell taktik där, men i år visade det sig att saxen oftast var vinnande, log Helena Alvesalo, som är med i arrangörsstaben och är en av initiativtagarna till cupen, som växt från 29 deltagande lag i fjor till 41 i år.

– Nytt för i år var att vi hade en klass även för pojkarna. Det blev jättebra alltihop, och så fick vi vackert väder också! Det är enorm nyfikenhet och glädje bland spelarna, och det är viktigt att de får den erfarenheten med vidare. Att man kan fokusera på det positiva i stället för det dåliga som oftast speglas i media, det är viktigt, menar Helena Alvesalo och syftar på den senaste tidens svarta rubriker med läktarskandaler, supporterbråk och avbrutna matcher som har präglat svensk fotboll.

Något sådant lär inte drabba Halmacupen, som siktar på att bli ännu bättre till nästa år. Men alltjämt med spelglädjen och skratten i fokus, förstås...