Berggren om sin IFK-vision – och Ystads pirater: ”Fan lite spännande”
Huruvida pirater är något signifikativt för Ystad vågar han inte uttala sig om. Att handboll är det, vet han.
– Jag har – som alla – varit imponerad av Ystad som handbollsstad. Produktionen av talanger här är otrolig, säger Emil Berggren, inför det som ska bli hans första träning i IFK Ystad.
– Jag har ju varit i Ystad förut, men aldrig känt in stan på riktigt. Nu när jag fick chansen så såg jag till att insupa stan ordentligt. Då såg jag den här killen i piratsjal, och det är ju ändå nåt.
Emil Berggren är från Eskilstuna, så när ämnet gäller handbollsstäder vet han vad han pratar om. Fostrad i Guif har Berggrens karriär meanderslingrat sig ut i Europas handbollslandskap. Tyskland, Danmark och nu senast i ungerska klubben CYEB Budakalász. Om inte handbollens bakgård så i alla fall inte i gräddan av densamma.
– Nä, det var väl inte så bra. Inte så proffsigt, ingen taktik och inte så bra träningar. Men det visste jag om på förhand. Det året var mest för Jaminas skull. Jag hade mitt år dessförinnan, när jag spelade med Wetzlar i Bundesliga.
Jamina är landslagsspelaren Jamina Roberts och dessutom Emil Berggrens flickvän sedan ungefär ett decennium. Deras förhållande har förstås präglats av deras respektive proffskarriär, men det har också gett en tolerant inställning till tidsavstånd.
– Nu när Jamina ska spela i Randers (östra Jylland) är det bara 4-5 timmar bort med bil. Det är ju lugnt, vill man verkligen träffas en ledig dag så går det att ordna, säger han.
I IFK Ystad blir han det senaste av klubbens oväntat digra lista med välmeriterade nyförvärv. Emil Berggren hade anbud av andra klubbar, av Champions Leagueklubbar. Ändå blev det IFK. Så kan det gå när man väljer med magen och ”ser syner”.
– Amen jag har en vision för den här säsongen. En vision för hur det ska gå för oss i IFK. Men jag tror inte att det är något jag ska prata om i det här skedet, det vore ointelligent. Säger man en sån sak så åker vi väl på torsk mot AIK eller liknande.
En av anledningarna till att Berggren är i IFK är den roll han förväntas ta. Som linjespelare. Storväxte Emil Berggren har gjort sig ett namn som skytt från nio meter. Nu ska han böka på sex meter i stället. Han har vikarierat en del som mittsexa i de klubbar han varit i, men nu lär det bli mer av en heltidstjänst, som han ska dela med Axel Eriksson och Christoffer Svensson.
Har du kikat på någon förebild vad det gäller linjespel?
– Det är ju lätt att säga ”Andy” (landslagsspelaren Andreas Nilsson) men det är kanske lite för bökigt, lite för köttigt för min smak. En blandning av honom och Bjarte Myrhol kanske? Han har de där rycken i rätt lägen. Fast jag tror att jag blandar min egen godispåse med intryck av andra spelare.
Hans kontrakt löper över den här säsongen. Sedan vet man ju inte vad som händer.
– Nä, precis. Jag kanske är svinbra på linjen och spelar i Paris nästa år, eller hur? Nja, vi får se. Jag har haft ett rätt dekadent år och känner att jag behöver ett roligt år. Det tror jag att jag får här. Gruppen verkar skön och jag tror att det kommer gå bra för oss, säger Berggren, och syftar sannolikt på sin vision igen.
Säsongen i Budakalász tog slut i maj. Han har inte spelat handboll sedan dess.
Men orken räcker kanske för linjespel i alla fall?
– Jamen, jag har ju ingen aning om det heller, egentligen. Men när man ser en del linjespelare, hur de ser ut och vad de kan åstadkomma, så tänker jag att det ska jag nog också fixa. Jag har hållit mig i bra form, även om jag så klart inte har matchform.
Debuten gör han den 12 oktober, mot moderklubben Guif.
