Fredrik fixar korsband och karriärer

Ingen ortoped i Sverige utför lika många korsbandsoperationer som Fredrik Nyquist. Knäsvaga personer från hela landet köar efter hans kompetens. Årligen gör Fredrik cirka 70 korsbandsoperationer.

Under det senaste året har inte minst sydöstskånska idrottsmän och kvinnor hållit honom sysselsatt.

Det som skulle bli en snabb rusch på fotbollsplanen eller en satsning mot mål på handbollsplanen har istället slutat i ett nedsövt tillstånd på en brits i Fredrik Nyquists operationssal.

Här inne görs det bästa möjliga av en karriär som är i uppenbar fara. En del kommer aldrig tillbaka till samma höga nivå som tidigare, andra tvingas helt ge upp karriären.

Vissa blir världsmästare.

Som Kajsa Bergquist.

– Jag blev inringd från semestern 2004 när Kajsa skadade hälen. Jag opererade henne tillsammans med Lasse Wahlström i Ängelholm, säger Fredrik när vi för ämnet på tal.

Ett år senare hoppade Kajsa på ett sätt som om en stålfjäder blivit inopererad in i fotleden. Kajsa blev blev världsmästare.

Blev du extra stolt när Kajsa tog VM-guld?

– Det var jättekul för Kajsa att få vinna efter sin svåra skada och tunga period av träning. Jag gläds med alla mina patienter som lyckas komma tillbaka till idrotten och fungera så normalt som möjligt i livet. Man behöver inte bli världsmästare.

Vad menar du med "så normalt som möjligt"?

– Man ska vara medveten om att korsbandsskadan, om vi återgår till den, är en mycket allvarlig skada. Så allvarlig att knäet aldrig till hundra procent blir återställt, oavsett om man opererar eller inte. Det är bland det första jag informerar patienten om.

– Sedan varierar det förstås hur återställd man blir, beroende på knäskadans omfattning. Är korsbandet av i kombination med menisk- och broskskador är förstås förutsättningarna sämre. Dessutom kompliceras bilden ytterligare om det har blivit skador på sidoledbanden.

Hur många av alla korsbandsskador leder till operation?

– Ungefär hälften. Operation är vanligare bland yngre personer än äldre och bland elitidrottare. Samtidigt är det vanligare att en korsbandsskadad handbollsspelare opereras än en ishockeyspelare. Vi gör hela tiden individuella bedömningar.

Du har tittat in i hundratals knän. Händer det fortfarande att du får aha-upplevelser?

– Ja, faktiskt. Det kan handla om att skadan visar sig vara mer omfattande än jag hade trott eller att jag upptäcker nya tekniska aspekter. Det går inte att komma sömning till det här jobbet... Fredrik Nyquist och hans gäng ligger långt framme inom den här typen av kirurgi, inte bara ur ett nationellt perspektiv utan även i en internationell jämförelse.

– Vi har en knäorienterad profil här på mottagningen och jag har under många år haft förmånen att kunna specialisera mig inom detta område. Dessutom försöker jag snappa upp vad som händer ute i världen. – Men jag vill poängtera att det här handlar om teamwork. I Malmö har vi har skapat ett helt koncept kring behandling av korsbandsskador. Många olika delar av sjukvården är inblandad, personalen på akuten, sjukgymnaster, läkare. Alla vet sin roll. Dessutom har vi ett brett samarbete mellan Skånes sjukhus. Vi använder samma teknik och har samma synsett på skadan.

Korsbandsskadan är ett stort gissel inom elitidrotten. Det är inte bara den drabbade som vrider sig i plågor utan även agenter, klubbledare och tränare grinar illa när "guldkalvens" knä viker sig. Pressen att snabbt komma tillbaka är stor från supportrar och sponsorer. En skadad spelare och uteblivna framgångar kan nästan uppfattas som ett svek mot fansen.

Händer det att agenter eller klubbledare vill pressa fram snabba operationer?

– Jag gör inga beställningsjobb på det viset. Det finns fall där vi bedömer att en operation inte ens är den bästa metoden och då blir det ingen.

Oavsett om det blir operation eller inte är det vanligt att patienten vill återvända till idrottens hetluft tidigare än vad som kan anses som sunt. Många känner sig pressade till en snabb comeback. – Och det är alldeles fel. Risken att åka på följdskador är betydligt större om knäet inte är tillräckligt uppbyggt. Det är individuellt när man kan börja idrotta igen, det gäller att "lyssna" på knäet. För en viss patient kan det ta sex månader, för en annan det dubbla, avslutar Fredrik Nyquist.

Jan Ohlsson

073 – 988 45 32

jan.ohlsson@ystadsallehanda.se