”Barnens glädje är min drivkraft”

Det verkar nästan ha varit förutbestämt att Shiralee McGowan skulle bli ledare inom gymnastiken. Redan som elvaåring började hon hjälpa till som ledare för de allra yngsta gymnasterna, 3–5-åringarna, i GK Splitt.

Sedan växte ansvarsuppgifterna i takt med hennes ålder och nu är hon en av de flitigaste och mest engagerade ledarna i klubben. Ungefär 20 timmar i veckan lägger hon ner på att utbilda andra i gymnastikens konster. Plus tiden det tar att planera.

– Ibland är jag faktiskt ganska trött, erkänner Shiralee. Men jag orkar med det ändå. Barnens glädje är min drivkraft. Det är så kul att få hjälpa till, att få se barnen klara av saker efter att ha tränat hårt. Och att få känna deras tacksamhet betyder mycket för mig.

I många andra idrotter är det så att de som inte riktigt är lämpade för att vara på planen inser sina begränsningar och gör karriär som tränare eller lagledare i stället.

Så är det inte i Shiralee McGowans fall. Hon är själv en mycket duktig gymnast och har deltagit i både JSM och stora SM. Som bäst har hon varit med om att ta silver på JSM i truppgymnastik.

– De senaste åren har ändå tränarrollen varit viktigare för mig än den egna träningen och tävlandet. Jag tränar fortfarande men inte på elitnivå längre och inte för att utvecklas som gymnast själv utan mer för att hålla igång, fortsätter Shiralee.

Hon har redan genomfört tränarkursens steg 1 i både tumbling, matta och trampett och siktar på att gå steg 2 snarast möjligt. Dessutom ska hon gå en domarkurs för att även lära sig att döma.

Att det är vitt skilda färdighetsnivåer på hennes adepter ser hon inte som något problem, tvärtom.

– Det är snarare kul med omväxling, att anpassa sig efter de olika grupper man tränar. Ena stunden har jag hand om yngre nybörjare och nästa stund är det duktiga äldre gymnaster som kommit väldigt långt i sin utveckling.

Men Shiralee McGowan nöjer sig inte med detta. Hon har ännu högre ambitioner inför framtiden. Först och främst vill hon bli chefstränare i GK Splitt och hon är heller inte främmande för att någon gång i framtiden bli involverad som ledare i landslaget också.

– Gymnastiken är inte bara min fritid. Den är mitt liv, avslutar hon.