Sportkrönikor

Johnny hungrar efter ett VM-guld

Sportkrönikor Artikeln publicerades

Trots motgångar siktar Johnny Wahlqvist mot bänkpress-VM i Tjeckien. Som uppladdning äter han enorma mängder mat.

Johnny Wahlqvist lägger ifrån sig hatten med julgransglitter i lunchrestaurangens fönster. Han ställer träningsväskan på golvet nedanför. Tar en nydiskad tallrik och vaggar fram mot kön till buffén.

Folk glor. Det är Johnny van vid. Många är nyfikna på hur mycket Johnny ska äta och vad han ska välja för mat. Det känns som att folk har förväntningar när de får syn på Johnny Wahlqvist i en restaurang.

Men han attackerar inte buffén på något särskilt sätt. Snarare överraskar han genom att bara slänga på en kladd potatissallad på tallriken, några skivor lufttorkad skinka och norpa ett fåtal oliver. Halva tallriken fyller han med ananasskivor och vindruvor.

Samtidigt har vi förstås inte sett slutet på måltiden. Vi pratar buffé. Det finns möjlighet att svänga.

Utanför fönstret strosar turister förbi och blandas med Simrishamnsbor, som gör hastiga ärenden på lunchrasten. Det känns som att de är tidiga i år, turisterna. Johnny flackar med blicken mellan tallriken och folklivet utanför restaurangfönstret. Han ser ut att må bra. Påfallande ofta under måltiden skrattar han så att den lilla skäggflätan under hakan vippar till. Han har alltid nära till skrattet.

Som styrkelyftare och elitidrottsman har maten haft en central plats i Johnny Wahlqvists liv. Han säger själv att det stora matintaget ligger bakom nästan 60 procent av hans prestationer. Har bär på en kropp som pendlar mellan 162 och 167 kilo och har ett träningsupplägg som kräver mat i massor. Inte minst så här dagarna före ett stort mästerskap. I dag reser han till bänkpress-VM i Tjeckien och på lördag intar han ryggläge på en vadderad bänk i staden Pilsen. Uppdraget är att pressa upp ingångsvikten, 342 kilo, på sträckta armar. Gör han det kan VM-guldet vara klart på tre sekunder.

Tre sekunder. Men månader av förberedelser.

Få idrottsmän, ja, personer över huvud taget från sydöstra Skåne, är lika omskrivna som Johnny Wahlqvist. Under 20 år har han vunnit ära och berömmelse men också blivit en offentlig person som gjort honom intressant för andra scener. Han har böjt armeringsjärn i barnprogram, uppträtt i Talang, sjungit Edvard Persson-visor i nyhetsinslag, varit med i 100 höjdare och begåvats med en hel dokumentär i TV 4. Bland mycket annat.

Det går att framställa Johnny som känd och framgångsrik. Men bakom clownmasken finns också en brydd man. Under de senaste åren har livet inte alltid varit så snällt mot honom.

På det personliga planet har Johnny drabbats av tragedier inom familjen. Ekonomiskt är det kaos. Sportsligt har han blivit både bortdömd och avstängd.

Värsta motgången var ändå pappans död i november 2009.

Efter att större delen av sitt vuxna liv ha bott hemma hos föräldrarna Gösta och Gullan i Gärsnäs kom allting att förändras efter pappans bortgång. Johnnys relation till sin mamma tog stryk. En gång gjorde han ett utfall mot henne och sa olämpliga saker. Han fick åka polisbil till Ystad för att ha varit hotfull. Han säger att sinnet rann över den gången och att han är ångerfull. Johnny säger också att ärendet är nedlagt och att det aldrig blev något åtal.

Det har gått ett och ett halvt år sedan han besökte föräldrahemmat i Gärsnäs. Nu bor han i en lägenhet på Bruksgatan i Simrishamn. Vid 39 års ålder ska han stå på egna ben. På tiden att skiljas från mammas köttbullar, kan man förstås tycka, men för Johnny är omställningen stor. Förut var det mamma som lagade mat och pappa som körde till tävlingar.

Det är nya tider nu.

Johnny Wahlqvist slukar ännu en ananasskiva i två bett och lägger den oätna kanten till den växande samlingen på det runda bordet. "Proteiner behövs", säger Johnny och vrider sig ett halvt varv för att tappa upp ett glas vatten ur en kran.

Han är bekymrad över sin ekonomiska situation. Visserligen lever kraftkarlen ett enkelt liv men hyran och mobilen ska betalas varje månad. Den överlägset största utgiften är ändå maten, som kostar 10 000-12 000 kronor varje månad. Det är pengar han inte alltid har. "Ibland har jag bara någon femma och tia i fickan. Jag är fattig", säger han.

På sin hemsida försöker han kränga några produkter. Det går även att hyra Johnny som personlig tränare i två timmar för 500 kronor. Men affärerna går inte direkt lysande och han har bara två sponsorer kvar. "Mitt engagemang i Ricky Bruchs minnesfond har förstört mycket. Jag blev lurad på egna pengar och mitt rykte tog skada", säger han.

Ovanpå alltsammans har det skurit sig mellan Johnny och vissa krögare i Simrishamn. På Mårtens kök i Simrishamn har man lanserat en frukostbuffé och en morgon satte Johnny i sig 20 frukostbullar med pålägg och 24 ägghalvor. Bland mycket annat. Ägaren blev inte fullt lika imponerad utan ville hitta en lösning på Johnnys ätande, en rimlig kompromiss. Men Johnny har inte känt sig välkommen. På thairestaurangen i hamnen höjde man priset enbart för Johnny från 90 kronor till 105 sedan han gått lös på en buffé. "Men det är inte Johnnys matintag det som är problemet. Han skrämmer bort kunder genom sitt sätt att vara", säger kvinnan som driver thairestaurangen.

Sedan en tid tillbaka äter Johnny buffé på sjukhuset. Där är det kött och potatis, 75 kronor och inget tjafs.

Man kan inte låta bli att fundera över hur Johnny Wahlqvists liv kommer att se ut efter karriären. När kroppen inte längre klarar av den enorma påfrestningen och vi i media slutar att skriva om honom. Många har svårt att hitta rätt i tillvaron när dagarna inte längre är inrutade och rubrikerna uteblir. Johnny säger att han inte tänker så mycket på framtiden, att grubblerier om framtiden skulle ta för mycket fokus från hans satsning. "Jag är 39 år och mitt i karriären. Det finns de som har slagit personliga rekord när de är 50 år".

Han reser sig och tar en ny runda runt bufféborden. Nu blir det ett par pajbitar, mackor med ost, och sallad, men än en gång domineras tallriken av ananas och vindruvor. Han säger att ett jobb med ungdomar skulle passa honom, att han gärna vill dela med sig av sina erfarenheter och sin kunskap inom kraftsport. Simrishamn har en vänort i Rumänien som Johnny gärna skulle vilja besöka och kanske vara verksam i. "Det finns många ungdomar som har hamnat snett i livet i Rumänien och då pratar vi riktigt snett. Jag skulle kunna lära dem lyfta, inspirera dem. Sedan skulle Rumänien skicka någon duktig idrottsman hit till våra ungdomar", säger Johnny.

Han viker upp en servett och torkar skägget från vita stänk av tzatziki.

"Eller varför inte dansbandssångare. "Trivs me´Brogrens-stuket", säger han.

Vi avslutar måltiden. Johnny Wahlqvist ber vänligt ett par gäster dra in stolarna så att han kommer förbi, sätter på hatten med julgransglitter på huvudet och hänger träningsväskan diagonalt över den kompakta kroppen.

Om två timmar är det träning.

Han är mätt och belåten.