Sverige & Världen

Merkel vann trots stor motgång

Tyskland Artikeln publicerades
Angela Merkel röstar i Berlin.
Foto:

Förbundskansler Angela Merkels kristdemokrater går rejält bakåt. Samtidigt har Socialdemokraterna gjort sitt sämsta val i efterkrigstid och hoppar av storkoalitionen.

Högerpopulistiska AFD kommer in i förbundsdagen med god marginal och lovar att "förändra landet".

ZDF:s vallokalsundersökning visade som väntat en stor ledning för konservativa CDU/CSU som blir klart största parti. Men där slutar de goda nyheterna för Angela Merkel.

Vid 21-tiden hade CDU/CSU omkring 33 procent av rösterna, en kraftig tillbakagång jämfört med valet 2013 då resultatet blev 41,5 procent.

– Det är allt annat än en självklarhet efter så många år att vi återigen lyckats bli störst, sade Angela Merkel på CDU:s valvaka i Konrad-Adenauer-Haus i Berlin.

Socialdemokraterna SPD gjorde också ett uselt val, det sämsta i efterkrigstiden. Högerpopulistiska AFD gick fram kraftigt och kom in i förbundsdagen. Vänsterpartiet (Die Linke) och De gröna (Die Grünen) visade upp små förändringar jämfört med förra valet. Liberala FDP är på väg tillbaka till förbundsdagen.

Bara en liten stund efter att vallokalerna stängt och de första resultaten kommit meddelade SPD att det är slut på storkoalitionen i Tyskland och att Socialdemokraterna går i opposition.

Partiledaren Martin Schulz säger att han är övertygad om att valet slutligen utmynnar i en så kallad Jamaicakoalition mellan CDU/CSU, FDP och De gröna, skriver Reuters.

FDP:s ledare Christian Lindner öppnar för koalitionssamtal med Merkel, men pekar på att då krävs det en ny politisk kurs. Och Katrin Göring-Eckardt, en av De grönas två toppkandidater, säger att partiet ska undersöka om det finns tillräckligt med gemensamma ståndpunkter för att sätta sig i koalition.

Enligt AFD:s toppkandidat Alexander Gauland ska partiet motarbeta Merkel och "återta vårt land och vårt folk".

– Vi kommer att förändra det här landet, säger han enligt AFP.

Partiets framgång väcker dock starka reaktioner. Poliser och demonstranter har samlats utanför AFD:s valvaka vid Alexanderplatz och stämningen är mycket spänd, rapporterar TT:s utsände.

"Nazister!" skriker någon. Andra pekar finger i riktning mot balkongen till festvåningen där högerpopulisterna har sin fest.

Valrörelsen har beskyllts för att vara outhärdligt tråkig, men nu är den slut. Sedan klockan 8 i morse har folk strömmat till vallokalerna.

Stora delar av innerstaden hade spärrats av och omkring 1 300 poliser kommenderats ut.

Den som stannar hemma har förverkat sin rätt att klaga i efterhand, "i alla fall moraliskt", enligt den avgående talmannen i förbundsdagen Norbert Lammert (CDU), som hoppades att så många som möjligt skulle utnyttja sin demokratiska rättighet och rösta.

Bärbel Köstner har just röstat i Marzahn. Vilket parti det blev behåller hon för sig själv, men det viktigaste är att det satsas på barnen, anser hon.

– Skolböckerna borde vara gratis som när jag var liten, och det ska vara samma villkor oavsett om man är rik eller fattig.

Även flyktingpolitiken är ett viktigt ämne för Köstner.

– Det är rätt att hjälpa till, oavsett varifrån människor kommer. Men det hade behövt organiseras bättre, annars riskerar det att bli kaos. (TT)

Fakta

Så gick valet till

61,5 miljoner av Tysklands 81,4 miljoner invånare är röstberättigade i valet till förbundsdagen, det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, till dess att fördelningen återspeglar resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.

Vallokalerna är öppna kl 8.00–18.00.

Visa mer...

Fakta

Tyska partier

CDU: Kristdemokratiskt parti som leds av Angela Merkel. Har regerat Tyskland de senaste tre mandatperioderna i olika konstellationer. Full sysselsättning till 2025, tusentals nya poliser, sänkta skatter och skärpt invandringspolitik är några av punkterna i valprogrammet. CDU fick tillsammans med CSU (se nedan) 41,5 procent i valet 2013.

CSU: CDU:s bayerska systerparti som leds av Horst Seehofer. Verksamheten är begränsad till delstaten Bayern i södra Tyskland, där CDU inte ställer upp. Mer värdekonservativt än CDU, och vill se en övre gräns på 200 000 asylsökande per år. Har gått till val på inre säkerhet. Partiet har haft makten i Bayern sedan 1957, ofta med egen majoritet.

SPD: Socialdemokraterna, som leds av Martin Schulz, tidigare talman i Europaparlamentet. Avgiftsfri utbildning och en skatteomläggning som gynnar låg- och medelinkomsttagare samt ett förändrat pensionssystem är några av partiets programpunkter inför valet. Har även betonat frågor om social rättvisa. SPD fick 25,7 procent i valet 2013a.

Vänsterpartiet (Die Linke): Tysklands vänsterparti, som delvis har sina rötter i det statsbärande östtyska kommunistpartiet. Toppkandidaten heter Sahra Wagenknecht. Har sitt starkaste stöd i det forna DDR. Partiet är kontroversiellt som samarbetspartner. Driver bland annat frågor om höjda skatter för höginkomsttagare och sänkta försvarsutgifter. Die Linke fick 8,6 procent i valet 2013.

De gröna (Die Grünen): Något av ett moderparti för Europas miljöpartier. EU-vänligt parti som sitter i tyska förbundsdagen sedan 1983 och tidigare har suttit i koalitionsregeringar med SPD. Leds av Katrin Göring-Eckardt och Cem Özdemir. Nämns som möjlig kungamakare om Merkels kristdemokratiska union inte kan få majoritet tillsammans med sin tidigare parhäst FDP. Hur FDP och De gröna ska hålla sams i en sådan så kallad Jamaicakoalition är dock en öppen fråga. De gröna fick 8,4 procent i valet 2013.

FDP: Liberalt parti som leds av Christian Lindner och har suttit i många koalitionsregeringar med CDU/CSU, under bland andra Konrad Adenauers och Helmut Kohls kanslerskap. Näringslivsvänligt parti som bland annat är skeptiskt mot en eurozonsbudget. Har också rört sig mot en mer restriktiv syn på invandring. Åkte ur parlamentet i valet 2013, för första gången sedan förbundsrepublikens grundande. FDP fick 4,8 procent i valet 2013.

AFD: Högerpopulistiska Alternativ för Tyskland lyckades inte ta sig över femprocentsspärren i förra valet. Om partiet nu kommer in – vilket allt tyder på – är det första gången på över ett halvt sekel som ett parti från yttersta högerkanten kommer in i förbundsdagen. Leds av Frauke Petry, men toppkandidaterna i valet heter Alice Weidel och Alexander Gauland. Var till en början ett EU- och euroskeptiskt parti, men fokuserar numera i hög grad på invandring, med en allt mer främlingsfientlig retorik. Samtliga övriga partier utesluter samarbete med AFD på riksplanet. AFD fick 4,7 procent i valet 2013.

Visa mer...