30 procent av barnen riskerar fattigdom

I Tomelilla är drygt 13 procent av alla barn fattiga. Det betyder att de lever i hushåll med försörjningsstöd eller låg inkomststandard. Av samtliga fattiga barn i Tomelilla kommun har 43,1 procent utländsk bakgrund. Det visar Rädda Barnens rapport för 2012.

Även färsk statistik från SCB framtagen för Sveriges Radio målar upp en dyster bild. Nästan 30 procent av barnen i Tomelilla riskerar att hamna i fattigdom. Av Skånes 33 kommuner hamnar Tomelilla på plats 24. Bland de sydskånska kommunerna har Tomelilla högst antal fattiga barn.

Ändå verkar utvecklingen i Tomelilla gå i rätt riktning. Jämfört med tidigare mätningar har barnfattigdomen minskat med en procentenhet i kommunen.

Men för dem som hör till den skara som inte har råd är tillvaron fortfarande tuff.

– Risken för ett utanförskap är stor, säger Maj Tuléen Westerberg som jobbar på Rädda Barnen i Ystad.

Hon berättar att för dessa barn handlar det om att aldrig kunna vara med på fritidsaktiviteter och att aldrig kunna följa med när det är skolutflykt.

– Om de ska välja mellan mat och utflykt, väljer de mat. En hel del saker i skolan kostar, det kan vara 20 kronor hit eller dit, men de här familjerna har inte de pengarna, säger Maj Tuléen Westerberg.

Ökning av samtal

På Bris, som har en hjälptelefon för barn som behöver stöd, har man märkt en ökning av samtalen som handlar om fattigdom de senaste åren.

– Barnen oroar sig för att de inte kan följa med på skolutflykter, för att de ska bli vräkta, eller för att Kronofogden ska komma, säger Jenny Ingårda.

Hon är projektledare för ”När pengarna inte räcker till”, ett projekt som syftar till att beskriva barns upplevelser av att vara fattig. Där har barn mellan 10 och 19 år fått beskriva sin vardag.

– Barnen känner sig ofta som två olika personer, en på insidan och en annan på utsidan. De måste ljuga otroligt mycket för kompisarna för att de inte ska förstå att de inte har råd. De uttrycker också en besvikelse på föräldrarna, att de skaffade barn innan de hade ett ordentligt jobb eller utbildning, säger Jenny Ingårda.

Projektet har visat att barnen vill ha mer stöd från samhället, antingen samtalshjälp eller ekonomiskt stöd för aktiviteter som hela familjen kan göra tillsammans.

– Det är ofta mycket tjafs och bråk hemma, men fattigdomen är ofta inte det enda problemet. Det kan finnas alkoholism och sjukdom med i bilden också, säger Jenny Ingårda.

Och konsekvenserna blir långtgående.

– De här barnen har inte så mycket framtidstro. De känner att fattigdomen går i arv, att det inte är någon idé att göra något för att de är fast i det. Det handlar om en slags hopplöshet. De har ofta väldigt dålig självkänsla, och tror att fattig- domen syns utanpå.

Majblomman, en barnhjälporganisation som arbetar med att bekämpa barnfattigdom har nyligen publicerat sin rapport för 2012. Där har de frågat kommunerna runtom i land- et vad de gör i arbetet mot barnfattigdom.

Undersökningen visar att Tomelilla är en av de kommuner som erbjuder gratis fritidsaktiviteter för fattiga barn. Men kommunen har ingen plan för hur den ska bekämpa barnfattigdom. Inte heller utbildar de sin skolpersonal i barnfattigdomens villkor, och de ger inget sommarlovsbidrag åt de barn som lever på försörjningsstöd. Detta trots att sommarlovet betyder extra avgifter, som att lunch- en ska ätas hemma.

Påminda dagligen

Liselotte Wågö (M), som är familjeutskottets ordförande, är väl medveten om problemen med barnfattigdom som finns i Tomelilla. Men hon tycker inte att kommunen behöver en särskild plan.

– Vi blir påminda om detta dagligen när vi ser barn som lever i utanförskap. Vi samarbetar mycket med skolan, det är dem som har bäst koll på vilka barn som är mest utsatta, säger hon.

Det är den höga arbetslösheten i kommunen som också är den direkta orsaken till att barn lever i fattigdom, menar Liselotte Wågö. Den är också anledningen till att så många av barnen med utländsk bakgrund är fattiga.

– Vi har extremt hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, om man jämför med övriga riket. Det är den förskräckliga arbetslösheten som är den stora boven. Det viktigaste är att föräldrarna får ett arbete de kan försörja sig på, säger hon.