Lina ägnar all sin tid åt
barn som försvunnit

En som vet vad det vill säga att ha Lina Lundins stöd och hjälp är Karl-Erik Bolin, vars barn var försvunna i Irak i ett år.

"Lina Lundin har betytt oerhört mycket för mig, säger han. Förutom hjälp med kontakter har hon ringt och frågat hur jag mår och bara lyssnat när jag pratat och det är inte klokt vad det har betytt mycket."

Lina Lundin har på nära håll upplevt vad det innebär när ett barn försvinner spårlöst. Det var i samband med den upplevelsen hon tillsammans med en annan familj bestämde sig för att bilda ett nätverk för att stötta varandra.

– Bara att ha någon som förstår, att dela erfarenheter med och som kanske kan ge råd, är guld värt, säger hon.

– Alla föräldrar reagerar olika, fortsätter hon. En del blir handlingsförlamade andra slåss som tigrar. För att hjälpa till på traven brukar jag skicka över en punktlista med till exempel fem olika saker som ska göras innan man går vidare. När de är klara skickar jag fem nya och så vidare. Då blir det hela mer hanterbart. Dessutom finns det många fallgropar som jag hjälper de den drabbade att undvika.

Försvunna barn finns i både Sverige och övriga europeiska länderna som undertecknat Haagkonventionen. Så det ger ingen garanti för att problemet ska lösas smidigt.

– Svårast är att hitta en lösning med de länder som inte har undertecknat konventionen, säger Lina Lundin. Men i de länderna har vi nu advokater och andra människor som ställer upp och jobbar i det tysta. Vi har också listor på svenska advokater som samarbetar med de utländska. Men det kostar.

För Lina Lundin är det självklart att göra upp en handlingsplan utifrån varje ärende. De svenska myndigheterna kan man enligt båda Lina Lundin och Karl-Erik Bolin inte vänta sig någon hjälp ifrån..
Under de år Lina Lundin jobbat med Saknade barns nätverk har hon tillsammans med andra frivilliga byggt upp en organisation med kontakter över hela världen.

– Vi har nu en väl fungerande styrelse och en organisation uppdelad i olika verksamhetsområden, berättar hon. Men den kan bli bättre. Nu ska jag helt och fullt satsa två år på organisationen så att vi kanske kan anställa någon.

Hennes slut mål, med några delmål på vägen, är en egen statlig myndighet. Men först tänker organisationen söka statsbidrag så att den kan knyta till sig psykologer och jurister.

– Nu jobbar alla hemifrån vi skulle behöva en adress så organisationen får ett erkännade. Och inte minst skulle vi vilja ha en jourtelefon att kunna ringa till dygnet runt, säger Lina Lundin. Och vi har faktiskt motionerat till Sveriges riksdag om en samordningscentral för bortförda barn och likaså om att domstolarna ska göra en riskbedömning i vårdnadstvister.

I januari hoppas hon på att ha en insamlingsstiftelse där alla bidrag är skattebefriade.

– Vi hade vår första riktade insamling förra lördagen då vi stod vid Bo Olssons och samlade in pengar till Karl-Erik Bolin som då behövde pengar för att hämta sina barn i Irak. Nu behövdes han inte pengarn för barnen kom hem så de pengar blir till hjälp för någon annan i stället. Vi fick in 6 000 kronor på den insamlingen vilket jag tycker är jättebra.

Det skulle behövas en hel tidning för att berätta allt Linda Lundin har upplevt genom sitt engagemang i SBN. På organisationens hemsida (www.saknadebarn.se) finns mycket intressant information fö den som är intresserad, bland annat Karl-Erik Bolins berättelse från början till slut.