Antikmässan lockar

Antikmässan i Brösarp är som gift för många av besökarna. De måste dit. Till varje pris. Magnus och Inger Adriansson är bara ett par av många som kan räknas till stammisarna.

Vi bor i Kalmar och DET är inte så att de är ute efter något speciellt. För samlare är de inte.

---- Nä, det är faktiskt så enkelt som att när vi ser DET så vet vi, säger de. Men än så länge, vi kom nyss, har vi inte sett DET.

Tre olika platser

Det är ovanligt mycket folk denna första dag på den 18:e antikmässan. Riktigt trång i vissa passager.

Och det roliga är att det ger eko i hela byn. Den lever upp till oigenkänligheten och det är en sån härlig känsla. Byn som har 700 invånare invaderas fullkomligen av besökare och utställare från hela Sverige och norra Europa.

Antikmässan är förlagd till tre olika platser i byn. Det är den gamla färgaffären där de flesta utställare finns, det är i källaren under Brösarps Gästgifveri och i Trullssons hus där ett antal konservatorer huserar.

– Det är viktigt att man sköter sina föremål och då anlitar personal som kan sin sak, säger Jan-Erik Öhgren som tillsammans med Christian von Grothusen arrangerar Antikmässan. De konservatorer vi har här jobbar både med möbler, målningar, papper , mattor med mera. Och det är fritt fram att komma och ställa frågor.

Jan-Erik Öhgren tycker att mässan i år är bättre än någonsin och är glad åt att antikhandlarna har så fina föremål med sig.

– Det är helt fantastiskt, men handlarna anstränger sig verkligen inför den här mässan och de spar de bästa föremålen för att kunna ta med sig hit, säger han och lovar besökarna att det är äkta antikviteter. Det är en stor uppvisning av kulturhistoria du ser här. Det är också ett tillfälle då antikhandlarna får möjlighet att träffas. Och de kör faktiskt hur långt som helst för att få vara med.

Som Sonia Nilsson från Umeå, nytt ansikte i tv:s Antikrundan.

– Vi har kört 130 mil, säger hon glatt och avslöjar att smaken på antikviteter skiljer inte mycket från norr till söder. Men det som är annorlunda är målningarna på de gamla allmogemöblerna. Det här skåpet, till exempel, är målat av en känd målare uppe i Umeå, Jöns Jacobsson, och det är ju inte alls likt de målade skåpen som finns här nere.

Sonia Nilsson är glad över att så många ungdomar lockats till mässan och visat intresse för gamla målade möbler.

– Det är lite av ett trendbrott, säger hon. Hittills har de mest intresserat sig för designmöbler.

Att gå runt till de olika utställarna, som alla exponerar sin objekt utifrån person, är som ett äventyr.

Hos Max Guttmann står jag plötsligt öga mot öga med en skallerorm i anfallsställning. Den skulle jag vilja ha.

– 3 000 kronor, säger Guttmann. Du kan tro att det var mycket jobb att stoppa upp den.

I ett hörn intill en handlare som har äldre smycken sitter Jan Ribbhagen, även han känd från Antikrunda, och värderar publikens medhavda smycken. En glasmonter hos samma försäljare är fylld med vackert dräktsilver.

Det finns gott om textilier på mässan. Pelle Hylta som är expert på gamla vävnader har fyllt väggarna i sitt utställningsbås. Det är otroligt vackra bonader. Vilket hantverk.

– Inte nog med att han kan textilier, säger Jan-Erik Öhgren, han kan allt om gamla silverstämplar också. Han har faktiskt hitta några som varit helt okända.

Runt hörnet finns Hasse Larsson som har ett uppstoppat buffelhuvud till försäljning.

– Du får det för 12 000 kronor, säger han och berättar att den fantastiska kulissen i bakgrunden kommer från en skola.

Här finans en stark kolonialkänsla och Hasse Larsson avslöjar att det är meningen.

– Jag har folkkonst, en del naivistisk, och mycket djur, säger han och tar ned en hund från ett högt skåp. Det är den här hunden som är avbildad på His Masters Voice. Du får den för 11 500 kronor, säger han.

– 11 000 kronor, svarar jag eftersom jag hört att man ska pruta.

Hade jag haft 11 000 kronor hade han nog gått med på köpet.

Gujje Turesson från Ystad står djupt försjunken över en monter med designade smycken.

– Får jag prova det där, undrar hon och pekar.

Och det passar henne som handen i handsken. Men Gujje Turesson gör inget förhastat hon vill tänka på saken.

Oj, vilken vacker fontän. Den skulle jag vilja ha i trädgården. Men den kostar 68 000 kronor.

Det är Eva och Richard Nemark som kommit till Brösarp med antik trädgårdskonst.

– Det här är en bänk från Näfveqvarns bruk av Folke Benzow. Och det här ovanliga järnbordet från mitten av 1800-talet är gjort i Falkirk.

Fontäner och figurer har blivit populärt att ha i vanliga trädgårdar. Förr var det bara herrgårdsfolket som fick njuta av sån utsmyckning.

– När folk säger "vad ska grannen säga om jag köper en sån här figur" brukar jag föreslå att flytta den en bit i taget närmare grannens, för då vänjer han sig. Jag tror vi svenskar är lite försiktiga så är det inte ute på kontinenten.

Antikmässan är öppen lördag 10-18 och söndag 10-16.