Flyktingbarn snart på plats på folkhögskolan

Som Ystads Allehanda skrivit om tidigare måste de som söker till programmet ha permanent uppehållstillstånd, vara studiemotiverade och mellan 16 och 19 år gamla.

Första skoldagen för deltagarna blir den 31 mars och studierna inleds med en kartläggningsperiod på sex–åtta veckor då styrkor och svagheter i de teoretiska ämnena ska utvärderas.

– Det viktiga sen är att det inte kommer bli en HVB-klass på skolan utan att deltagarna kommer att integreras i den allmänna kursen, säger samordnare Johan Larsson som hoppas att initiativet blir långsiktigt.

Ungdomspedagoger

På andra våningen i det vita huset som reser sig över kullen är förberedelserna i fullgång. Både föreståndaren Charlotta Åberg och Johan Larsson ser en fördel med att verksamheten bedrivs på en folkhögskola.

– Grundstöttningen finns på ett helt annat vis här eftersom folkhögskolor är bra på att ta tillvara på alla individers styrkor. Det finns ett längre bildningsperspektiv, här handlar lärandet om mer än att bara tenta av ett ämne, säger Johan Larsson.

Det kom runt 200 ansökningar till de sex utannonserade ungdomspedagogtjänsterna.

– Ungdomspedagogernas roll är att stötta deltagarna i vardagen. Ungdomarna kommer hit ensamma så de kommer väl också bli en sorts extraförälder. Många av de ensamkommande kommer hit med ett mående som inte är så lysande med tanke på deras historia, så då handlar det om att försöka hantera det också, säger Charlotta Åberg.

Spridning

Att det var just Österlens Folkhögskola som blivit den första folkhögskolan i landet att starta en HVB-verksamhet för ensamkommande flyktingbarn är inte så konstigt, tycker Johan Larsson. Det är och har varit en naturlig del av folkhögskolans arv och historia.

– Österlens folkhögskola var ju väldigt engagerad i början av 90-talet när det kom många från forna Jugoslavien, så det är inget nytt tänk på folkhögskolan att ta emot människor på flykt från andra länder, säger Johan Larsson.

Reaktionerna bland eleverna på folkhögskolan har också varit positiva säger Johan Larsson och blickar ut över den surrande matsalen.

Andra folkhögskolor har inspirerats och Johan Larsson har fått många samtal om verksamheten.

– Det har spridits och det kommer att spridas. HVB-hem är nytt på folkhögskolor. Det är en lång process att starta. Därför tror jag många andra folkhögskolor väljer att följa vår verksamhet som ett pilotprojekt för att se om detta funkar, säger Johan Larsson.

Positiv integration

Ur ett integrationsperspektiv tror föreståndaren Charlotta Åberg att verksamheten kommer ha en positiv inverkan.

Hon förklarar att integration måste handla om ett utbyte och att möjligheten för verklig integration blir större på en folkhögskola då elever ingår i sammanhanget på ett naturligare sätt genom att eleverna både bor och studerar på samma plats.

– Integration handlar ju om att jobba på båda hållen. Det är viktigt att vända tanken, dem kommer ju hit med mycket kunskap med sitt perspektiv. Skolan har mycket att tillföra ungdomarna, lika mycket som ungdomarna har att tillföra skolan.