Hellre kastrera än avliva vildkatter

Tomelilla Artikeln publicerades

Bordet i matsalen är uppdukat. Men inte med tallrikar och bestick, utan blå operationsdukar och vaccinationsampuller. Vid den ena änden sitter veterinär Todd Anna Johansson och kastrerar katter med van hand.

Det känns inte som ett vanligt scenario när man kliver in i Rita Olssons matsalsrum. I en av fåtöljerna ligger en svart katt med vita morrhår och halvslutna ögon, i en kattbur ligger en annan nedsövd katt i väntan på att bli opererad.

Men historien började egentligen redan i november förra året då Rita Olsson fick oväntat besök.

– Kattmamman hade flyttat in på logen och lagt fram en källing som skrek och var sjuk. Jag försökte mata den men den dog redan första natten. Sedan kom en efter en katt fram och plötsligt bodde här sex kattungar och en kattmamma plus mina egna fyra katter, berättar Rita Olsson.

Eftersom det var vinter tog hon hand om dem och spenderade mycket tid för att få de nya husgästerna tama.

– Jag satt och läste deckare för dem, säger Rita och skrattar.

Kände ansvar

Trots att beslutet om att ge kattfamiljen husrum inte var planerat kände hon ett ansvar att se till att de får ett bra liv. Och med hjälp av Kattkommando Syd och Kastreringsbussen är det dags för kattmamman och de halvårsgamla källingarna – två hanar och fyra honor – att kastreras, vaccineras och märkas.

– Jag kände inte att jag hade något val när hon och hennes ungar bestämt sig för att flytta in här, säger Rita Olsson.

Om det är rent

Veterinär Todd Anna Johansson, djursjukskötare Andrea Gunnarsson och praktikant Emelie Sassler jobbar vant tillsammans som ett team med att vaccinera, söva och operera. De säger att det inte är några problem att utföra kattkastreringar hemma hos folk så länge det är rent. I dag har de även med sig ”personalhunden” Lady som snusar på en filt en bit bort.

– Vi startade kastreringsbussen i maj-juni förra året och det har varit en succé, säger Andrea Gunnarson.

De prioriterar katter hemma hos folk på landsbygden och åker hem till privatpersoner som av olika skäl inte kan ta sig till veterinären. Men de har även en hel del katthem som kunder.

– Vi har också fått ekonomiskt stöd och jobbar med stora kattkolonier av hemlösa katter, säger Andrea Gunnarson.

Finns 100 000

Enligt Djurskyddet Sverige finns det omkring 100 000 hemlösa katter men både Andrea Gunnarson och Todd Anna Johansson tror snarare på det dubbla.

Många av Kastreringsbussens kunder har – liksom Rita Olsson – inte gjort ett aktivt val att skaffa katten.

– Det är katter som bara dykt upp och sedan flyttat in på gården. Ofta är de förvildade och undernärda och de kan också ha sjukdomar som kattpest eller kattsnuva. Därför vaccinerar vi dem alltid och att kastrera sin katt är en bra början för att den ska må bra i fortsättningen, säger Todd Anna Johansson.

En förvildad kastrerad katt stannar ofta i det område den valt att bo och slipper slagsmål med andra katter. Den kan till och med bli bättre på att fånga möss. Både Andrea Gunnarson och Todd Anna Johansson tycker att staten borde ta ett större ansvar när det gäller hemlösa katter och tror inte att fånga och avliva är det bästa alternativet.

Mot avlivning

– De skyggaste katterna kommer inte fram vid sådana insatser och problemen kvarstår, säger Andrea Gunnarson.

Så kallade TNR-kolonier är inte så vanliga i Sverige men metoden används i många andra länder.

– I Göteborg finns det till exempel ett bostadsbolag som samarbetar med en kattförening där man tillsammans tar ansvar för kattkolonin i bostadsområdet. Eftersom katterna är kastrerade minskar antalet med tiden, säger Todd Anna Johansson.

Kastreringsbuss

Emelie Sassler gör sin andra praktikvecka på Kastreringsbussen. Hon skriver upp kattens namn och vikt innan den ska opereras.

– Praktiken har varit jätteintressant, säger Emelie Sassler.

Att ta hand om sju katter på en gång tar sin tid och Rita Olsson har ordnat lunchen i ett annat rum.

– Jag tycker att folk så här innan sommaren ska ta ansvar för sina katter och se till att få dem kastrerade.