Höghöjdsträning ska rädda Röddinges heder

Tomelilla Artikeln publicerades

Röddinges fotbollslag går in för att knäcka sina motståndare i kampen om Fyledalen. I onsdags slog de upp ett läger för höghöjdsträning vid Fyleverken.

– Vi har aldrig vunnit, säger de laddade fotbollsspelarna.

– Men i år är det dags, tillägger Tomas Bäck och avslöjar att Staffan Ekelund redan inlett sin höghöjdsträning i Österrike.

– Vi hade tyvärr inte råd att skicka hela laget.

Röddinge har 18 man som kan ställa upp den 21 augusti då slaget avgörs vid Röddingebergs gård. Planen står redan färdig och väntar. Men vad Röddingarna inte avslöjat är att det går får och betar där matchen ska spelas. Fårbajs under fötterna kan skapa problem.

– Vi har tyvärr bara två damer som ska spela, Kerstin Ekström och Linea Andersson. Det fina med kvinnor i laget är att man får ha dem utöver de sju manliga spelarna på plan. Alltså en dam i taget så man blir åtta.

Det var lotten som avgjorde att Röddinge ska arrangera matchen med efterföljande fest.

– Jag tror att Kippel bluffade, säger Tomas Bäck. Det stod nog Röddinge på samtliga lappar. Och på sätt och vis förstår jag honom eftersom vi är så duktiga på den här typen av arrangemang och inte minst efterföljande fester. Vi räknar med 120 personer till bords i år.

Plötsligt dyker en flåsande Henrik Gerten upp bakom en kulle. Han har gått ända nere från verken och upp till träningslägret på 120 meters höjd över havet.

– Nä, grabbar nu är det dags för en träningsomgång, säger Staffan Ekelund och sätter upp målen i sluttningen där regnet skapat långa fåror i sanden.

– Vi måste ha någon bakom målet så vi inte behöver springa ända ned och hämta bollen.

– Puckelpist har man ju hört talas om, säger någon av de som bara står och tittar, men aldrig puckelfotboll.

Någon domare utses inte och vilka som spelar i samma lag är oklart både för publiken och spelarna. Men en sak är klar: Det tar på krafterna att springa och jaga en boll i en brant uppförsbacke med pucklar.

– Kan någon se till grillen?, flåsar Tomas Bäck.

För efter träningen ska de församlade grilla korv och tänka ut lite nya spelregler. De får nämligen ändras av det lag som står för arrangemanget. Vissa grundregler är förstås fasta. Som att målvakten inte får ha tofflor och att spelarna ska ha anknytning till bygden.

– Inte bara kört förbi på väg 19, säger Bäck.

Slaget om Fyledalen har blivit en tradition som medfört att byborna kommer varandra närmare och känner en starkare samhörighet.

– Det har faktiskt blivit en stor apparat. En rolig sådan, säger Staffan Ekelund.

Röddingespelarna har sedan midsommar träffats två gånger i veckan och tränat.

– Vi ser fram emot den 21:e och hoppas förstås på tröskväder för då blir det kris för Högesta, säger Tomas Bäck. En gång när vi skulle spela stod Kalle Piper där med halvt lag. Han ringde inspektorn och sa att han behövde folk. Men inspektorn skulle ju aldrig ställa tröskorna för det.

Sista målet i uppförsbacke sätter stopp för höghöjdsträningen. Det är ett svettigt och trött gäng som masar sig fram till grillen för att fylla på med lite energi och flytande kolhydrater.

På söndag förrättas lottning om vilka lag som ska mötas. Och det kommer YA att rapportera i tisdagstidningen.