Kobingo är ingen skitsak
För andra året i rad arrangerade i går kväll Spjutstorps LRF kobingoi Kumlabergs grustag. En riktig familjefest som lockade massor med folk.
– Det är inte så kul att vänta på en ko, jag vill köra hem och sova. Det bästa är om den skiter direkt, säger Oskar Rosberg som dagen till ära hade med sig halva släkten.
I väntan på att kossan skulle släppas ut, och därefter bajsa, grillade Oskar korv till sina yngre släktingar.
– Jag har spelat på sex nummer, vilka kommer jag inte ihåg, och hoppas att jag vinner. Vinsten ska jag ge till mamma så att hon kan grilla.
Lagom till att besökarna hann sätta tänderna i sin medhavda grillpicknick släpptes kossan ut. Vacker och ståtlig, men med ett nummer i stället för namn, traskade hon ut i hagen medan publiken applåderade.
Först en sväng mot mitten, varefter hon nyfiket drogs till YA:s reporter. Besviken över vad hon såg vände kossan 2078 på klacken och sniffade på det torra gräset i stället.
Som på beställning lyfte hon sedan på svansen och satte en komocka. Domaren rusade ut i hagen för att räkna ut vilken målad ruta som fått fullträff varefter sekretariatet skrek: Nummer 57!
Bingo! Bingo! Bingo! Lät det i spridda skurar bland deltagarna som rusade med sina lappar till arrangörsbordet.
Sandra Lindström, uppfödare på lantbruket Spjutstorp 110, och sponsor av köttvinsten var en av dem.
– Vi tycker att kobingot är ett fantastiskt tillfälle för oss av visa upp vad svenska lantbrukare gör för landsbygden.
Se webb-tv från kobingon här.
