Kurrande mångfald i parken

Tomelilla Artikeln publicerades
Björn Carlo Andersen, en av domarna, håller upp en svartvingad koppargimpel – en av många häpnadsväckande vackra duvraser på utställningen – som har öppet även under söndagen 9- 14.
Foto: Moa Dahlin
Björn Carlo Andersen, en av domarna, håller upp en svartvingad koppargimpel – en av många häpnadsväckande vackra duvraser på utställningen – som har öppet även under söndagen 9- 14.

Brokiga, fluffiga, biffiga, slanka, blanka, metallicglänsande eller uppblåsta. Det finns ingen gräns på variationsrikedomen bland de vackra fåglarna på Svensk duvavelsförenings nationalutställning, som i helgen hålls i Tomelilla.

Röd Timisoaratumlare. Svartvingad koppargimpel. Namnen på duvraserna i Folkets park är nästan lika pampiga som fåglarna själva – som spänner från enfärgad elegans, över vackert svartvitbrokiga eller blankt metallicglänsande, till häpnadsväckande djur med fjäderparasoll på fötterna eller sådana vars fjäderdräkt får det att se ut som duvan bokstavligen tappat huvudet.

Kring 400 avelsduvor är på plats i Tomelilla Folkets park under helgen, för Svensk duvavelsförenings årliga nationalutställning. Upplevelsen är en helt annan än höns- och ankfågelutställningar, upptäcker YA:s reporter. Det luktar inget, och när det gäller ljudnivån så överröstar domare och publik, utan att höja rösterna, ett och annat diskret kurrande från de överlag lugna fåglarna.

Domaren Jan Oksnes inspekterar några exemplar av rasen King, en kraftig sort som på sina håll används som köttduva.
Foto: Moa Dahlin
Domaren Jan Oksnes inspekterar några exemplar av rasen King, en kraftig sort som på sina håll används som köttduva.

I Sverige och Västeuropa är det avel och utställning, och strävan efter att få fram djur som är helt typiska för rasen, som är viktigast för de flesta uppfödare, berättar ordförande Mattias Stafström.

På en del andra håll i världen, till exempel Iran, är det inte så mycket utseendet i sig som är målet.

– Där är det status att ha duvor som har det så kallade tumlarbeteendet – att de gör en bakåtvolt uppe i luften. Vi skulle gärna vilja ha in uppfödare och duvor från den traditionen i vår förening också, säger han.

De duvsorter som kallas tumlare har fått namnet från det beteendet, men idag är det inte alla tumlarvarianter som fortfarande har kvar förmågan till den speciella luftakrobatiken, berättar Mattias Stafström.

En komornertumlare passar på att äta lite ur grannens bur istället för sin egen – vilket inte möter några protester.
Foto: Moa Dahlin
En komornertumlare passar på att äta lite ur grannens bur istället för sin egen – vilket inte möter några protester.

Någon hobby med många utövare är duvavel inte – föreningen har ett par hundra medlemmar i hela landet. Medelåldern har varit hög – men på senare år har det börjat ske en föryngring, och på utställningen i Tomelilla finns flera yngre utställare.

En av dem är 23-årige Martin Härle från Torna Hällestad, som ställer ut svensk kråsduva – en nätt ras med ursprung på Österlen.

Hans djurintresse började med höns och kaniner – men för något år sedan upptäckte han också duvor:

– De är både vackra och mysiga!