Många nior obehöriga – men lite bättre efter sommarskola

Genom åren har andelen med godkänt i kärnämnena – och därmed behörighet till gymnasiets nationella program – bland Tomelillas niondeklassare skiftat mycket.

Perioder av mycket låg behörighet har växlat med år då det gått betydligt bättre för niondeklassarna.

2013 till exempel så hade andelen behöriga ökat rejält efter att några år dessförinnan varit nere på 56 procent, 2015 var ett år med lite sämre siffror igen, och 2016 gladde sig Kastanjeskolans dåvarande rektor åt de bästa resultaten på ett årtionde.

Åren efter det har inte varit lika muntra för Tomelilla – som nu i år inte följt med en utveckling på riksnivå med ökande andel behöriga.

Enligt statistik som Skolverket nyligen presenterat låg Tomelilla kommun sämst till i Skåne efter läsåret 2017-2018.

Mer än var tredje, 35,2 procent, av de 122 elever som slutade nian saknade behörighet till de nationella programmen – en högre andel än i kommuner som Klippan och Östra Göinge.

När YA frågar kommunens skolchef Bengt Persson hur han ser på det tycker han dock att siffran 35,2 procent är missvisande och orättvis.

– Den siffran är ju hur det var när vi skickade in statistiken efter vårterminen. Sedan dess har vi ju haft sommarskolan, och den har gjort att ett antal ytterligare elever blivit behöriga, säger Bengt Persson.

Enligt Bengt Persson ligger andelen obehöriga efter sommaren nu istället på 29,5 procent. Men att man från kommunen sida ändå inte ser det som ett resultat att direkt jubla över, sticker han inte under stol med i intervjun med YA.

– Det är inte bra, det är inte någon som tycker det här är bra.

Han menar att det är svårt att peka på någon enskild orsak till årets – och även andra års – höga andel obehöriga till gymnasiet – utan tror att det rör sig om ett antal olika orsaker.

– Andra kommuner har också nyanlända elever till exempel. Och vi har lärare, säger Bengt Persson – som uppger för YA att siffrorna över andelen lärare med legitimation för i år inte är sammanställda än.

Den enda uppenbara bidragande faktorn som enligt Bengt Persson kan utläsas i Skolverkets statistik – och som man vet påverkar resultaten – är föräldrars utbildningsnivå.

– Vi har kring 35 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Jag ogillar att jämföra med Ystad men där är siffran 58 procent, i Simrishamn en bit över 40, säger Bengt Persson.

Av kärnämnena svenska, engelska och matematik som det krävs godkänt i för gymnasiebehörighet, så är det främst matematiken som är boven i dramat i Tomelilla, vilket YA berättade om i somras.

– Men vi jobbar med det, vi har ändrat när det gäller matematik så det alltid är i halvklass. Det handlar också om att börja inte där man tror att eleverna är, utan där de verkligen är.

Enligt Bengt Persson – som för några år sedan vid en kick-off för lärare presenterade en vision om att Tomelilla ska vara Skånes bästa skolkommun år 2025 – jobbar man också med en hel del andra åtgärder inom skolan för att förbättra resultaten. Och han räknar med att behörighetsgraden ökar till 2019:

– Kommunen har haft goda intentioner, men man har inte alltid lyckats samordna sig. Nu har vid de senaste åren skapat en central verksamhet. Och jag vill få folk att tro på att det här går att förändra.