Matte ur verkligheten för åttorna

Tomelilla Artikeln publicerades
En droppställning med påse och slangar har Lisbeth Andersson med sig när hon räknar vårdmatte med åttondeklassarna på Kastanjeskolan. När man räknar på milligram morfin och hastigheter på dropp så blir det tydligt för eleverna varför det är noga med enheter och små detaljer.
Foto: Ulrika Wangel
En droppställning med påse och slangar har Lisbeth Andersson med sig när hon räknar vårdmatte med åttondeklassarna på Kastanjeskolan. När man räknar på milligram morfin och hastigheter på dropp så blir det tydligt för eleverna varför det är noga med enheter och små detaljer.

Leasingavgifter, räntor, oljemängden i en motor, och dropphastigheter och medicindoser – i går hade Kastanjeskolans åttor matte med exempel ur Tomelillaverkligheten.

När man går i grundskolan är det kanske inte alltid så lätt att föreställa sig hur man i praktiken kommer att ha nytta av sina skolkunskaper längre fram i livet.

Men när Kastanjeskolans åttondeklasser under onsdagen provade på det man kallar ”Smart matte” så handlade det om räkning med exempel ur verkligheten på nära håll.

Förmiddagens mattelektioner hölls av till exempel Bil-Bengtssons och LRF Konsult.

Och YA hälsade på i en sal där Kastanjeskolans tidigare skolsköterska Lisbeth Andersson, numera medicinsk verksamhetschef på elevhälsan i Tomelilla kommun, tillsammans med eleverna räknade på dropphastigheter, morfindoseringar och tablettantal i olika situationer.

– Inga är 92, bor på ett äldreboende, har cancer men vill inte bli behandlad för den, och nu har hon blivit ordinerad morfin mot smärtorna, inledde hon ett av räkneexemplen.

Dropphastighet och -styrka är något som en legitimerad sjuksköterska behöver kunna räkna på - förklarade Lisbeth Andersson.
Foto: Ulrika Wangel
Dropphastighet och -styrka är något som en legitimerad sjuksköterska behöver kunna räkna på - förklarade Lisbeth Andersson.

Och det märktes av diskussionerna kring de olika exemplen som följde, att gänget med killar som var på plats den här lektionen visste en del om vården, utifrån till exempel mammor som jobbar i äldreomsorgen. Det blev prat både om morfinbiverkningar och om delegeringsrätt för undersköterskor, varvat med räknandet.

– Det är bra att få räkna på sånt här, säger en av killarna – som på den föregående Bil-Bengtssonlektionen räknat på bland annat leasingkostnader, värdeminskning och hur mycket olja det går i en viss motor.

Gårdagens ”Smart matte” var den första på Kastenjeskolan.

Men det lär inte bli den sista, berättar matematikläraren Greger Sandell, som håller i trådarna kring Smart matte-dagen – ett koncept han har erfarenhet av från sin tidigare arbetsplats i Sjöbo.

– Vi kommer att försöka göra detta varje år med antingen årskurs 8 eller 9. Det är ett bra sätt för eleverna att få se att man använder kunskaperna man fått i skolan i arbetslivet, säger Greger Sandell.