Möte om gruvdrift manade till civil olydnad

Christinehof Artikeln publicerades
Drygt 150 personer kom till Christinehof för att lyssna på politiker och sakkunniga när det gällde motståndet mot den planerade mineraljakten på Österlen.
Foto: Malin Palm
Drygt 150 personer kom till Christinehof för att lyssna på politiker och sakkunniga när det gällde motståndet mot den planerade mineraljakten på Österlen.

Det talades om överklagande, om lagar som borde ändras och om att det i slutändan kan krävas att folk kedjar fast sig vid grävskopor. Mötet på Christinehof slott om mineraljakten gick i motståndets tecken.

Drygt 150 besökare anslöt under torsdagskvällen till Christinehof för att lyssna på ett informationsmöte om mineraljakten på Österlen. Initiativtagare var kulturföreningen Christinas Wänner, samt greven och godsägaren Calle Piper.

– Det här är en viktig kväll som rör allas vår framtid, sa Calle Piper. Att leta mineraler är inget nytt för bygden. Det har gjorts försök tidigare och varje gång har intressenterna dragit sig tillbaka, mycket tack vare alla som bor här. Vi vill inte ha någon gruvindustri här.

Gudrun Schyman och Calle Piper var båda beredda på att göra mer handgripligt motstånd mot mineraljakten om så skulle behövas.
Foto: Malin Palm
Gudrun Schyman och Calle Piper var båda beredda på att göra mer handgripligt motstånd mot mineraljakten om så skulle behövas.

Just det var alla ense om under den debatt som sedan följde, och som leddes av moderatorn Göran Rosenberg – författare, journalist och sommarboende på Österlen. Det som skilde deltagarna åt var vägen framåt, för att förhindra framtida provborrning i de berörda områdena.

Christer Akej, moderatpolitiker i Simrishamn, tryckte på att beslutet som Bergstaten fattat måste överklagas. Leif Sandberg, centerpartist i Tomelilla, menade att markägarnas motstånd var nyckeln till framgång. Lotta Hedström, miljöpartist från Tomelilla, siade om att det i slutändan måste till en bredare, folklig opposition för att sätta stopp för mineraljakten.

– Jag tror inte att politiken fixar det här, sa hon. Det är vanligt folk som kan sätta stopp för detta. Och i slutändan kan det handla om att vi måste kedja fast oss i grävskoporna.

Representanter för det närliggande klostret fanns på plats och lyssnade uppmärksamt på de inbjudna.
Foto: Malin Palm
Representanter för det närliggande klostret fanns på plats och lyssnade uppmärksamt på de inbjudna.

Feministiskt initiativs Gudrun Schyman talade om att man bör vidga perspektivet. Att en instans som Bergstaten kan tillåta sökning efter metaller i ett område utan hänsyn tagen till lokala intressen beror på en föråldrad lagstiftning, menade hon.

– Lagstiftningen baseras på en tid då vi skulle vara herrar över jorden och fokus låg på exploatering. Sedan har nog detta genom åren mest setts som ett Norrlandsproblem. ”Det bor ju inte så många där”, har man resonerat. Men det har ju faktiskt gjort det! Folk har fått flytta på sig för att mark har exploaterats.

Moderatorn Göran Rosenberg och Anita Ullman, sakkunnig på området efter att hon var engagerad i kampen mot Shells borrningar på Österlen för tio år sedan.
Foto: Malin Palm
Moderatorn Göran Rosenberg och Anita Ullman, sakkunnig på området efter att hon var engagerad i kampen mot Shells borrningar på Österlen för tio år sedan.

När moderatorn Göran Rosenberg ställde frågan om ett mer aktivt gerillamotstånd kan komma i fråga, svarade de flesta att de var redo.

– Vi får ställa traktorer i vägen om de kommer, sa Malin Henriksson, liberal politiker från Simrishamn.

Calle Piper gav tips från förr, då timmerbilar ”råkat” tappa virke över vägar och därmed gjort framfarten omöjlig för de företag som velat undersöka markerna.

– Civil olydnad är en del av demokratin, fyllde Gudrun Schyman i. Vissa lagar håller inte måttet och då får man protestera mot det. Det har skett förr och det kan ske igen.