Ny ansökan om prospektering

Det var för ungefär två år sedan, våren 2013, som det då nystartade företaget Vanguard Minerals AB sökte tillstånd hos Bergsstaten för att leta efter mineraler i ett område norr och nordöst om Tunbyholmssjön.

Det handlar om ett område där undersökningar gjorda på 80-talet visat att det kan finnas mineralfyndigheter. Och området är sedan 1990-talet klassat som riksintresse för "ämnen och material", enligt naturresurslagen.

Vanguard Minerals AB, som hade startats av några unga geologiforskare och -studenter i Göteborg, fick först avslag på sin ansökan eftersom den inte ansågs komplett.

Men senare samma år fick företaget efter kompletteringar tillstånd för två olika områden, nordöst om Tunbyholmssjön och på båda sidor om vägen mellan Smedstorp och Sankt Olof.

De två områdena betecknas som Pinneboda 102 respektive Måsalycke 101, och det handlar om tillstånd som under en treårsperiod ger ensamrätt på prospektering och undersökning.

Tillståndet gäller enbart för prospektering/undersökning. Åtgärder som ger intrång under undersökningen, exempelvis provborrning, kräver att en arbetsplan upprättas och godkänns av både företag och markägare. Provborrning kräver tillstånd från länsstyrelsen, och vid eventuell gruvbrytning krävs ytterligare tillstånd från Bergsstaten.

Nu är ytterligare en ansökan om prospektering efter mineraler i Tunbyholmsområdet aktuell, för ett drygt 26 hektar stort område norr om Tunbyholmssjön, med beteckningen Måsalycke 102.

Den här gången heter det sökande företaget Svenska sandprodukter AB. Men personerna bakom företaget är samma som för Vanguard Minerals AB plus ytterligare en till, uppger Axel Sjöqvist som är styrelseordförande i båda företagen.

Vanguard Minerals AB har nyligen överlåtit sina undersökningstillstånd för de två områdena man redan har tillstånd för till Svenska sandprodukter AB. Och vill nu alltså få tillstånd för ytterligare ett område, där man hoppas kunna hitta brytningsvärda förekomster av titan och zirkonium i mineralform. Mineralerna används i bland annat färg- respektive keramisk industri.

– Det handlar snarare om stenbrott än om metallgruvor, säger Axel Sjöqvist.

Enligt företagets bedömning utifrån tidigare undersökningar kan fyndigheterna i området vara större än man tidigare känt till, skriver man i ansökan.

Undersökningarna ska enligt ansökan till Bergsstaten bestå av "geokemiska och omfattande mineralogiska analyser av befintliga borrkärnor" från borrningarna på 80-talet, kartering av jordarter och berggrund, blockletning, och geofysiska undersökningar som markradar.

Om förundersökningarna ger lovande resultat kan det bli aktuellt med att borra efter nya borrkärnor, och om dessa i sin tur ger positiva resultat kan det bli aktuellt med provbrytning, skriver företaget.

Från politiskt håll i Tomelilla var man redan 2013 från flera håll skeptiska mot planerna på undersökningar – kanske inte för undersökningarna i sig men med tanke på den gruvbrytning som i förlängningen skulle kunna bli resultatet.

Både S- och M-majoriteten och dåvarande oppositionsrådet Leif Sandberg (C) uttryckte att gruvbrytning i större skala inte var något som passade särskilt bra i ett folk- och turisttätt område som Österlen.

Även naturskyddsföreningen uttryckte kritik mot planerna på mineralletande.

Kommunen, liksom länsstyrelsen, har nu fått Svenska sandprodukters ansökan på remiss så som lagen kräver. En månad har nu kommunen på sig att yttra sig om hur man ser på företagets ansökan om undersökningstillstånd.