Svenskan nålsögat till arbetsmarknaden

Tomelilla Artikeln publicerades

Kärlek eller krig har lockat eller tvingat dem till Tomelilla. Nu kämpar de med orden. De svenska, konstiga ljuden. Vokalerna å, ä och ö, grammatik och vardagsspråk.

- Vad gör du på morgonen, Shkelzen? undrar språkläraren Gun Britt Nilsson. - Jag går upp klockan sex. - Och Gina, vad gör du klockan åtta? Katarina Gryzewska och Jog Heter Pinio, båda från Polen, kämpar med uttalet och den svenska grammatiken.

Det är lektion på Österlens folkhögskola för en grupp flyktingar, invandrare och asylsökande som just har börjat den första terminen med svenska för invandrare. Det är en stor del av världen som samlats i det lilla klassrummet. Gina Jang kommer från Taiwan, är utbildad sekreterare och har varit i Sverige flera gånger. Hon har en svensk fästman.

Shkelzen Shala är flykting från Kosovo och har varit i Sverige i sju månader. I klassen finns också Jana Kipkeeva, som kommer från Ryssland.

- Svenska uttalet är svårt, säger hon.

Ett har alla som sitter runt bordet gemensamt. De vill lära sig svenska och klara det nationella språktestet som ska göra det möjligt för dem att få ett jobb i det nya landet.

- Vissa klarar testet efter en termin. Andra klarar det aldrig, säger Gun Britt Nilsson.

Hon påpekar att eleverna som läser svenska kan ha mycket olika förutsättningar. De kan vara allt från analfabeter till högutbildade. Från centralt håll har man nu bestämt att svenskundervisningen för invandrare ska ändras och ske i grupper med elever som har ungefär samma förkunskaper. I Tomelilla arbetar man nu också på det viset. I stället för ett nationellt test införs från årsskiftet tre olika sorters språkprov, utformade efter vilken nivå eleverna befinner sig på. Klarar eleven ett prov får han eller hon ett intyg.

En nyhet är också att svensklektionerna ska varvas med en språkpraktik ute i samhället. Det nuvarande testet är svårt och kräver också goda kunskaper om det svenska samhället. Enligt Gun Britt Nilsson finns det många svenskar som inte skulle klara testet. För närvarande kan testet vara ett stort hinder för integration även om språkkunskaper inte är ett formellt krav för att komma in på arbetsmarknaden.

- Om man inte klarar det får man inga jobb, säger Marta Adach.

YA träffar henne efter lektionen ute i korridoren. Marta Adach kommer från Polen och har bott i Sverige i sju år, gått på Kastanjeskolan och talar perfekt svenska. Nu läser hon på komvux. Hon är tillsammans med Jog Heter Pinio, som precis börjat läsa svenska. Han jobbade som svetsare i Polen och har kommit till Sverige för Martas skull.

- Vi träffades i Polen för fyra år sedan. Jag var där på semester, berättar Marta Adach. På folkhögskolan har en del eleverna också hört talas om folkpartiets utspel om krav på svenskkunskaper för medborgarskap.

- Det måste vara realistiska krav, säger Jana Kipkeeva. För svenska är svårt. Gun Britt Nilsson påpekar också att asylsökande kan ha svårt att koncentrerar sig på studierna.

- De kan få vänta två år eller längre. Det är ett stot problem med de inhumana väntetiderna, säger Gun Britt Nilsson.