Unga företagare satsar på kaninkött

Bollerup Artikeln publicerades
Hugo Åberg och Johan Persson satsar på kaninuppfödning för köttets och klimatets skull, när de startar UF-företag under utbildningen på Bollerups naturbruksgymnasium.
Foto: Sprisse Nilsson
Hugo Åberg och Johan Persson satsar på kaninuppfödning för köttets och klimatets skull, när de startar UF-företag under utbildningen på Bollerups naturbruksgymnasium.

Närproducerat, småskaligt, kostnadseffektivt och klimatsmart. Det är bara några av argumenten som Bollerup-eleverna Hugo Åberg och Johan Persson har för att ge sig in i kaninkötts-branschen.

Kaninkött, kan det vara något?

Ja, en och annan svensk som har minnen från nödåren kring kriget kanske kan uttala sig med egna erfarenheter i frågan, men sedan dess har kött från uppfödd kanin inte varit särskilt vanligt på vare sig restaurangernas eller hushållens menyer.

Fram tills nu, då kaninkött precis som i Sydeuropa verkar vara på väg att göra kulinarisk comeback, vilket andraårs-eleverna Hugo Åberg och Johan Persson på Bollerups Naturbruks- och naturvetenskapsprogram snappat upp.

– I ettan gick vi en kurs i entreprenörskap och nu i tvåan skulle vi hitta en bra affärsidé för att driva ett UF-företag. Vi satt och spånade och kom fram till att kaninuppfödning borde ligga i tiden, säger Hugo Åberg.

Satt i relation till annan djuruppfödning för köttproduktion är nämligen kaninkött fördelaktigt ur flera aspekter, visar det sig om man räknar på det. Vilket Hugo och Johan har gjort.

– Kaniner är billiga i inköp, lätta att sköta, förökar sig mycket och ger relativt mycket kött i förhållande till mängden foder de äter, säger Johan, som får medhåll av forskningsinstitutet Rise.

Till exempel har de kommit fram till att kaninkött orsakar utsläpp av 2,6 kilo koldioxid per kilo kött, medan fläskkött bidrar med 3,4 kilo och nötkött nästan 20 kilo koldioxid per kilo kött.

– Ur klimatsynpunkt är det ju dessutom betydligt bättre att äta småskaligt närproducerat kaninkött än till exempel soja som importeras från Brasilien, säger Hugo Åberg, som samtidigt är fullt medveten om att det just nu är en trend mot mer vegetarisk och vegansk mat.

– Absolut, och vi har full respekt för personer som gör sådana val. Men människor är olika och vi erbjuder ett alternativ som är relativt miljövänligt och etiskt för personer som vill äta kött, säger Hugo Åberg.

För egen del har Hugo och Johan inga etiska problem med att föda upp djur för att äta dem.

– Man kan inte gå in med förhållningssättet att det är husdjur, som man binder sig vid på det sättet. De är ju väldigt söta, men det är alla djur på sitt sätt, som lamm, kycklingar och kalvar som också föds upp för att bli mat. Här kan vi i alla fall garantera att djuren har det bra under sina liv, säger Johan Persson.

Tre kullar per hona och år och i regel sex till åtta ungar per kull. Den höga förökningstakten bidrar enligt de unga entreprenörerna Hugo Åberg och Johan Persson till att kaninuppfödning är en potentiellt lönsam bransch.
Foto: Johan Nilsson/TT
Tre kullar per hona och år och i regel sex till åtta ungar per kull. Den höga förökningstakten bidrar enligt de unga entreprenörerna Hugo Åberg och Johan Persson till att kaninuppfödning är en potentiellt lönsam bransch.

Faktum är att de två unga entreprenörerna även föder upp tolv lamm, för slakt vid påsk. I kaninbesättningen har de fyra avelshonorna och den enda hanen hittills förökat sig i två kullar med totalt 15 ungar, men kring årsskiftet väntas ytterligare två kullar.

Efter 16 veckor är det dags för slakt och det unga företaget har redan kunder som tingat kött, såväl privatpersoner som restauranger.

Hur smakar då kaninkött?

– Vi vet inte riktigt, för vi har inte ätit det själva än! Men det sägs påminna om kyckling, fast saftigare och sötare och är mycket rikare på protein, säger Johan Persson.